Vänner och fiender

I morse körde jag och det gick faktiskt bra. Jag kör på Körkortshuset på Krukmakargatan i Stockholm och alla lärare är trevliga och bra. Mina svagheter som förare är att jag tydligen att jag inte är tillräckligt uppmärksam. Jag ser ut som en zombie när jag kör enligt min lärare. Annars så kör jag mjukt och försiktigt. Jag måste även bli mer uppmärksam på skyltar. Jag missar ibland när det blir 30 från 50 i hastighet. Då kan man ju inte få körkort om man misslyckas på dessa punkter. Så jag ska mängdträna detta hemma med pappa.

Har inte hört ett pip från min kompis som jag blev osams med. Jag skrev lite dumma grejer i ett sms till henne för att hon skrev taskiga saker till mig. Jag blev ledsen och reagerade på ett kanske barnsligt sätt. Jag vet inte det känns onödigt att det blev såhär. Hon kallade mig bortskämd och opålitlig och då tycker jag bara men tjena kasta inte sten i glashus för att hon är uppväxt med silversked i handen. Hon får nämligen allt av sina föräldrar. De försörjer henne trots att hon närmar sig 40 år. Jag vet att hon kämpar mot en massa saker och det gör jag med. Vi borde ju hålla ihop.

Bad news, ja jag röker igen. Jag kunde inte hålla mig men jag ska försöka sluta igen. Det måste gå. Min lugnor äro förkolnade.

Idag ska jag plugga som en liten galning. Måste skriva. Ska skriva några rader på boken också. Alma inleder en affär med en äldre man som är gift. Klyschigt va men jag ska göra det hela intressant.

Budget november

Inkomster:

CSN-lån 8600 kr
lön extrajobb: 7400 kr


summa 16000 kr


Utgifter:
Boende. 2500 kr
Mat: 3000 kr
kläder: 1500 kr
transport:;560 kr
sparande:600 kr 
lån: 2200 kr
övrigt:: 5640 kr

Kommentar: Jag röker för ca 2000 kr i månaden och jag måste betala gymkort och a-kassa och så har jag köpt en massa biljetter till Stockholms filmfestival. Sen gillar jag att käka på restaurang och ta mig ett par glas på lokal.

Brain bypass

Lite tom i huvudet idag. Jag tog sömntabletter igår och det måste ha suttit kvar för när jag tittade upp i taket på min lampa så bara började den orma sig och vibrera. Ska sluta ta en massa sömntabletter för det kan ju ändå inte vara särskilt bra. Jag är med i en grupp på facebook där de diskuterar gastric bypass operation. Många visar upp bilder där de rasat kanske 40-50-60 kg och de ser så glada och nöjda ut. Andra berättar om sina komplikationer att det fått tarmvred och gallsten och magsår och det låter ju inte så kul. Jag vet att jag inte har någon motivation just nu att gå ner i vikt på egen hand och det är ju jäkligt konstigt med tanke på att jag är så tung att jag har svårt att röra mig och mår dåligt i kroppen. Men jag vet inte jag har ju varit en aktiv tjej en gång i tiden och jag kan ju hitta tillbaka till henne där hon gömmer sig bland allt fett.Jag kan inte säga om jag ska göra en operation eller inte i dagsläget. Men jag vill ju helst klara av detta själv. Jag läste om en tjej som vägde kanske 40 kg mer än mig och hon lyckades gå ner själv till normalvikt genom träning och nyttig kost. Så det är inte omöjligt. Det är med övervikt sitter ju i huvudet. Det gäller att ändra sina tankar och sitt beteende. Men det är inte det lättaste!!

Black list

I natt drömde jag att jag var tillsammans med min drömkille. Vi var ute och körde en hel del han och jag. Vi gjorde utflykter till små hålor där vi bodde på bisarra pensionat. Det var en lycklig dröm att känna samhörigheten med en annan människa och vara alldeles nykär. Jo jag vill ha en familj och barn och allt det där. Det skäms jag inte för. Jag tjatar mycket om det jag vet. Det ligger väl på bloggens topp teman. Det och vikten. Sen kommer kanske bipolär sjukdom men jag skriver inte så mycket om det ändå.

Jag ska berätta vad som hände sedan jag drabbades av psykisk sjukdom.

1. Jag gick upp ca 65-70 kg på 6 år

2. Jag drabbades av tandlossning (tänderna sitter dock kvar efter superinsatser av Stockholms bästa tandläkare)

3. Ekonomin blev dålig

4. Började slarva med hygien och städning

5.Isolerade mig

Dessa saker skulle väl inte en levande människa knappt ens önska sin värsta fiende. Jag tycker att vården måste hjälpa folk som mår dåligt i tid så att de inte hinner utveckla psykisk sjukdom. För då blir det såhär. Alla går ju inte upp i vikt eller får tandlossning men man blir ändå stigmatiserad och ärrad av sjukdomen på olika sätt.

Nu börjar jag äntligen se en ljusning. Jag pluggar heltid på universitetet och jag ska flytta hemifrån efter att ha bott hos min pappa allt för länge. Vikten försöker jag ta ta i men det är inte så lätt och jag funderar på en operation. Men jag ska försöka att gå ner på egen hand först. Jag känner mig starkare och mer positiv och kan vara glad emellanåt. Jag duschar varje dag och borstar tänderna morgon och kväll. Så hygienen har blivit bättre också.

Take me!

Filmhuset idag igen. I lunchrestaurangen kom det fram en gubbe och sa" Jag heter Urban vill du dricka en kopp kaffe med mig." Jag gjorde det och han berättade om sitt liv och om sina filmmanus idéer. Ett manus handlade om en gubbe som varit ute på sjöss i 50 år så kom han tillbaka till Stockholm igen. Jag kanske inte ska berätta mer för det är ju trots allt Urbans idé och jag vill inte att den ska bli snodd. Kul att prata med lite nya människor. Jag pratar aldrig med någon där. Det är svårt att få kontakt med sina kursare och det känns som dom vill vara i fred.

Jag lånade manus till Eyes wide shut och en D-uppsats om Mulholland drive. Sen lånade jag lite böcker till min uppsats också. Så nu blir det fredagsmys med att läsa manuset och sen kolla på filmen Eyes wide shut för säkert tjugonde gången. Men jag tycker att den är så bra. Har ni tänkt någon gång på vad maskerna symboliserar? Det har jag gjort och jag tänker främst på den sociala masken. Dr Harford visar upp en cool fasad men han är livrädd att mista sin fru och sin sociala trygghet trots det ger han sig ut på denna odyssé in i det okända. Väl därborta på festen har alla masker på sig och han måste ta av sin mask inför alla. Så kommer hon och säger att hon ska rädda honom. Jag tycker att spelet är intressant. Ja jag spinner vidare på detta sen.

Okejrå

Text ska vara inne imorgon klockan tio. Jag har skrivit en liten bit. Jag har varit lite ofokuserad de senaste dagarna. Igår blev jag osams med en kompis. Jag hade lovat att komma och hjälpa henne att tvätta men då så orkade jag inte sen så jag sa att jag inte kunde och då blev hon sur och sen sa hon att hon inte tyckte att vi skulle vara vänner och då sa jag fine. Får se hur det blir om vi blir vänner igen. Det känns som att de är en del tensions i vår vänskap och därför blir det så. Jag hoppas i varje fall att det blir bra igen.

Idag har jag fotograferats naken av Katja. Det blir fina konstbilder. Jag ska beställa ett foto av Katja att ha på väggen i skrapan. Dock ingen nakenbild på mig själ hehe. Jag gick till filmbiblioteket och lånade feministisk filmlitteratur. Jag ska skriva min c.uppsats om kvinnliga nätverk inom film. Få se om jag får en bra vinkel. Jag ska fila lite mer på frågeställningen nu.

Kontraktet

  Nu har  jag skrivit på kontraktet för lägenheten i Studentskrapan. Vilket innebär att jag kommer att flytta hemifrån förhoppningsvis en gång för alla. Jag kommer ju inte att kunna bo i Skrapan i evigheter men i varje fall ett par år och sen kan jag ju flytta någon annanstans. Jag kommer att betala 4295 kr i hyra plus el och bredband och tv. Det kommer att bli lite tajt då  ekonomiskt men jag måste ju lära mig att klara mig själv någongång och inte sitta på min säng hos pappa och äta praliner och röka cigaretter som nån sa.

Jag kommer att få ca 80 000 om en månad (ett försenat arv efter mor) och då kommer jag ha råd att köpa lite möbler till lägenheten. Jag vill ha en schysst fåtölj och en riktigt skön säng en fin lampa och bra husgeråd. Nu sitter jag på restaurang och maten kommer in men jag återkommer med budget.

Daddy cool!

Pappa är så snäll mot mig. Han satt i flera timmar, mailade och ringde ett antal personer för att få in mig på affektiva enheten. Jag tror att jag får det bättre där de är experter på bipolär sjukdom. Det väger ju tungt att pappa är läkare och då kan de prata på en annan nivå med varandra. På affektiva enheten sa de att de gärna tar emot mig men en psykiater måste skriva en remiss och som det är nu är Anders (min läkare och specialist i psykiatri) sjuk. Väntetiden på affektiva är en månad ungefär. Hoppas att Anders blir frisk eller att nån annan specialist kan skriva den där remissen så att jag får rätt och adekvat vård.

Jag fick pengar idag. Klicka i roligt om ni vill att jag ska skriva en budget. Vid 5 röster på roligt så skriver jag en budget. Vet att vissa tycker att det är intressant att se vad man gör för prioriteringar medan andra inte bryr sig ett dyft.  Jag fick ut runt 15 000 med studielån + lön. Gick och köpte en eltandborste idag för 349 kr och fick lite ångest för att det var så dyrt. Det är inte likt mig att tycka att något som kostar 349 kr är dyrt. Men jag måste spara pengar och lära mig att leva snålt inför flytten till Skrapan. Men eltandborste var en bra investering eftersom jag lider av tandlossning så räcker det inte att borta med en vanlig tandborste.

På  tal om pappa så är han populär bland kvinnorna, det väger ju tungt även där att vara läkare. Sen ser han ju bra ut också och är snäll och rolig. Jag önskar att jag var populär bland killarna men det har jag aldrig varit inte ens när jag var smal så det hänger nog inte bara på det. När jag var tonåring så var det två tjejer i min klass som var poppis hos killarna för de var sådär snygga och smala och rätt. Jag var den mulliga kompisen typ och inte alls populär. Jag vet inte jag är bara en vanlig student har inte så mycket att impa på folk med jo att jag kan skriva kanske imponerar. Vi får se om jag blir författare då kanske jag också får ligga. Man kan ju alltid hoppas.

En bra blogg

Sträckläste Quetzala Blanco. Jag har länge vetat vem hon är och också gått in på hennes blogg men det var inte förrän nu efter detta bråket med Blondinbella som jag fick upp ögonen för denna stjärna. Hon skriver väldigt naket och äkta om saker som jag gillar. Det känns som att bloggen är på liv och död. Blondinbella denna präktiga fina flicka som lever ett sådant "perfekt" liv anklagar Quetzala för att romanitisera destruktivt leverne, våld och droger och hetsbantning. Må så vara att hon gör det men hon visar ju sin ångest och försöker inte lägga allt tillrätta med att spraya lite vaniljdoft över allt elände utan hon berättar som det är. Jag har förgäves försökt att få tag på Blancos bok "Gör vad du vill så länge du inte dödar mig" men den tycks vara helt omöjlig att få tag i. Kanske ska testa bibblan. Jaja jag läste på Wikipedia att Blanco åkt dit för snatteri för nåt halvår sen. Känns som hon imiterar sina idoler Winona Ryder t ex som snattade för att hon behövde pengar till heroin. Jaja jag dömer henne inte. Värre saker kan man ju göra. Men åter till bloggen den är jättebra så gå in och läs den.

Början

Åh jag har kommit in i skrivandet. Det flödar! Idag har jag skrivit drygt en sida och jag hade tänkt att skriva ca en halv till en sida om dagen. Möt Alma som bor i storstan och är en sån där kulturtjej och tampas med sina inre demoner och sin sorg till mamma och kärleken som ständigt tycks göra henne besviken. Det är handlingen sammanfattad. Om ni vill kan jag publicera ett textprov lite längre fram. Nu ska jag skriva om Alma som just nu kokar soppa på en spik i hennes studentetta när det plötsligt knackar på dörren.

Sök

Vi fick en uppgift i skolan att lära oss söka efter information i databaser. kataloger och index etc. Jag satt i en timme och kom bara till DN-artiklar. Det var skitsvårt. Ni vet i såna där amerikanska filmer när de utreder ett mord eller någon leker privatdetektiv och de går till ett bibliotek och gräver fram en massa material och sitter och kollar på såna där original eller var det heter i en vitt ljuslåda jag vet inte vad det heter men ni kan ju hjälpa mig. Så vill jag i alla fall bli. Investigating lady. Man liksom samlar en massa info som man bara själv vet och ingen annan. Så bara kommer man på värsta hemligheten och uppsatsen man skriver blir banbrytande och genial. Vi kan ju alltid hoppas i varje fall.

Planerna för idag blir att skriva på romanen ett par timmar samt att träna. Det jobbigaste blir träningen. Att gå till Sats Medborgarplatsen 140 kg tung känns inte så kul men jag tror inte att folk kommer att bry sig så väldans mycket. Jag går dit med skygglappar så att jag slipper se deras ansiktsuttryck.

Surgery or not

Drömde att jag åkte skidor i alperna. Jag bodde i en fjällstuga i ett kollektiv med en massa människor jag inte kände från början. Det var en lycklig dröm.

Jag har tänkt över gastric bypass lite mer och gjort omfattande research och det jag känner är att man liksom inte vet vad som händer sen när folk blir gamla samt att många faktiskt går upp i vikt efter 5-10 år. Ja kanske inte till maxvikten men ändå då är ju inte operationen så effektiv som den vill påskina och lever inte upp till sitt syfte. Jag vet att en massa liv har fått sina liv totalförändrade efter en operation och att det har återfått hälsan och allt det där men ändå är jag skeptisk. Jag ska gå till mötet med kirurgen ändå. Så får vi se vad jag gör sen. Det är ju inte det att jag är dum i huvudet och inte fattar vad det är man behöver göra för att gå ner i vikt.

Min kompis säger att det inte passar mig att göra en sån operation eftersom jag inte gillar att bli tillsagd vad man ska göra. Kanske har hon rätt och jag känner också att efter en gastric bypass kan man ju aldrig lyxa till det heller. Inte äta trerätters tex. Då blir ju livet lite torftigt. För lever man hälsosamt så kan man ju lyxa till det om man någon gång bestämmer sig för att göra det men efter viktop är det typ kört. Ni får rätta mig om jag har fel. Vet inte om en operation är priset jag vill betala för att bli "smal".

Men som det är nu är jag så fet att jag inte kan knyta skorna och jag har svårt att få plats i stolar osv. Jag har urkass kondis och jag skulle ju aldrig kunna åka till alperna och åka skidor med denna fetma. Det är ju inte ett människovärdigt liv helt enkelt det jag lever nu. Men jag har ett träningskort och jag gillar egentligen inte chips och hamburgare och sånt utan grönsaker och fräsch mat. Så det borde vara lätt att gå ner i vikt. Ge mig lite pepp!!

Skriveri

Vill skriva på romanen men jag känner ett inre motstånd att gå in i det där skrivarprojektet och jag hittar på en massa ursäkter om varför jag inte kan skriva. Men det är ju bara att sätta sig ned och skriva. Det är inte mer än så. Varför vill jag skriva då? Jag vet inte men jag känner att jag måste få ut det jag känner på papper i fiktiv form då. Jag vill lämna ett vittnesmål från mitt liv, mitt privata helvete. Jag kanske gör det i bloggen men jag vill nå ut till fler. Då är romanen en bra väg.

Boken ska utspela sig i Stockholm och kretsa kring en person som genomgår en livskris och tvingas konfronteras med sitt förflutna. Hon misslyckas med det mesta och motar bort den mesta hjälpen och stödet hon kan få men ändå¨är det hon som är den starka. Jag ska arbeta fram en tydligare ramhandling men det blir ett led i processen.

Hoppas att det går bra att det inte är ett alltför högt pris att betala att skriva en bok i form av ångest och kval. Nä, jag ska inte överdriva åt en ena hållet det ska ju bli kul också. Ren skrivglädje.

Stiltje

Igår var jag på bokrelease på RFSL. De var boken "Ätstört" en antologi texter av flera olika skribenter som skriver om kroppen och förhållandet till mat. Jag köpte boken för en femtiolapp och jag återkommer med en recension.

Jag köpte också årskortet till filmfestivalen så jag tänkte se ca 6-7 olika filmer. En heter Shame och handlar om en sexmissbrukare i New York. Den verkar intressant.

Vi tog en öl jag och några kursare på en sunkig bar på Fridhemsplan. Det var kul att prata lite utanför skolan. Skulle vara kul att göra om det igen!

Känns som det är lite stiltje i mitt liv. Inget händer liksom. Men jag får väl sätta fart på saker själv antar jag. 

Best of me!

Den här låten illustrerar hur jag känner inför att hänga ut mig offentligt i en blogg. Du tror att du sett det bästa av mig men det är något som du bara inte kommer åt.

Storm

Nu är tentan inlämnad! En dag för tidigt och det är verkligen inte likt mig för jag brukar sitta långt in på natta för att hinna lämna in i tid men jag är en annan människa nu. Jag tar ansvar och tänker strategiskt.Nu håller jag på och tänker ut en frågeställning till C-uppsatsen och det kommer bli något som har med  filmrättigheter att göra. Jag vill  intervjua en producent men var ska jag få tag på en sådan? Jag får fråga en regissör jag känner om han kan hjälpa mig.

Nu blåser det. Höstormarna ruskar om när man går ute och går. Jag är inte glad men inte heller särskilt ledsen.heller.Framtiden är kanske en vecka framåt eller nästa år men jag har svårt att se längre än så. Jag har problem att se att det kommer att ordna sig för mig att jag kommer att få ett fast jobb eller att jag kommer att träffa någon. Men allt kommer ju inte vara bra bara för att dessa två önskningar har blivit uppfyllda.

Tomt

Tentan är snart färdigskriven och det börjar kännas lite tomt. Tur för mig att jag har C-uppsatsen kvar. Jag vet jag låter knäpp men det här med att plugga är ett sant nöje för mig. Jag har liksom inget liv ju. Andra människor har familjer och fritidsintressen de reser och de klättrar i berg men jag sitter och bloggar eller pluggar. Cultural apparatus haha min fundering och utbrodering av det begreppet blev lite konstig men ja kanske rolig också på sitt sätt. Hoppas jag får godkänt på tentan det känns som att läraren Patrick är ganska hård med betygen.Pappa läste igenom det jag skrivit och han tyckte att det var bra men jag hade skrivit "jag" på några ställen och det ser inte så bra ut i ett vetenskapligt perspektiv. Så jag får väl ändra på det till "man" eller nåt.

Jag var på filmhuset idag och det var något event där och jag skulle sno till mig en champagne men sen besinnade jag mig. Jag är ju ingen tjuv.

Tro

Sorry för avbrottet. Tror egentligen inte att så många bryr sig men ändå. Jag håller på och skriver för fulla muggar på tentan och det går väl helt okej. Det känns ju visserligen som jag är ute och cyklar lite men det gör det ju alltid. Jo jag har fortfarande inte rökt faktiskt. Det är skönt. Jag var så trött på att vara nikotinberoende och liksom alltid vara röksugen. Så nu har jag lagt av.

Jag var på barndop igår och det var kul. Det var en liten Evelina som döptes och prästen som döpte var Johanna-min konfirmationspräst. Hon kände inte igen mig på en gång men sen så när jag förklarat lite så förstod hon vem jag var. Hon talade om att Gud älskar oss alla och att vi människor är menade att bara vara och tillhöra existensen. Jag tror ju på Gud men jag tappar bort min tro lite ibland. Men jag tror på att jag är viktig likaväl som någon annan är det man har en uppgift att fylla och mål att nå osv.

Fimpat!

Jag har den stora glädjen att meddela er alla att jag har slutat röka. Det känns fantastiskt! Jag var en riktig storrökare förut och rökte ca 1,5 paket om dagen. Nu är det fimpat för gott även om jag inser att jag säkert kommer att ta något bloss någon gång ibland men detta med att vaneröka är över. Nu har jag bara hållit upp i två dagar men det är ju ändå dom som ska vara dom värsta. Jag gjorde av med över 2000 spänn i månaden på cigg, pengar som jag kan lägga på god hälsosam mat istället. För pappa sa att jag är ju välkommen till honom men jag får inte komma och snylta hur mycket som helst. Det är klart jag respekterar det.

Jag vill leva la dolce vita!

Ska sätta igång och skriva nu. Den här kursen vi har läst handlar främst om metodik och man ska i tentan redogöra för hur forskarna har gjort för att komma fram till sina slutsatser. Det tycker jag är intressant. Det är bara 2000 ord man ska skriva, det är lite för kort tycker jag. Jag behöver större disponeringsyta. Men det ska väl gå ändå!


Igår började jag älta gamla saker igen. Sådant som man inte kan göra något åt. Meningslösa saker! Hej jag heter Älta i andranamn. Nä man ska inte älta för det ger ingenting men jag tänkte att om jag bara inte hade gjort det där dumma sakerna så kanske jag inte kommit så mycket tills skada. Men men det är erfarenheter och det man inte dör av stärker en. Man kan ju lära sig nåt utav det och det är att inte göra samma saker igen.

Gastric bypass har jag tänkt lite mer på men det är ett stort ingrepp. Min kompis ville att jag skulle skriva testamente om jag lägger mig på operationsbordet. Alltså såhär är det jag har försökt banta x antal ggr utan framgång och nu orkar jag inte mer. Jag vill väga ca 76 kg igen till mina 172 cm och då kommer jag fortfarande vara lite överviktig men det är inget som bekommer mig. Det är en bra vikt för mig, en trivselvikt och jag kan inte väga närmare 140 som jag gör nu och då tänker jag inte på såna här utseendegrejer utan på hälsan och att jag har svårt att resa mig ur stolar och att knyta skorna är bara att glömma. Så jag tror att jag kommer att göra det. Fast typ alla i min närhet är emot det men dom vill väl att jag ska må bra. Det är inget lätt beslut men jag väljer livet framför döden i varje fall.

Doku

Är på filmhuset och alla är helt uppspelta över tentan som ska lämnas in nästa onsdag. Vi hade en dokumentärfilmare här idag från story.se och han talade om deras arbete med diokumentärer. Det var intressant. Jag försöker komma på vad jag ska skriva min tenta om. Jag har liksom ingen aning. Jag håller på och plöjer text och försöker hitta någon intressant infallsvinkel men det är svårt. Sen pratade jag med studievägledaren och han sa att masterkursen är jäkligt tuff. Men jag funtar på att läsa den ändå. Jag menar jag är ju tuff. Jag borde fixa det.

Ska jobba ikväll och har lite ångest över det men det ska nog gå bra tillslut. Jag behöver mina slantar för att betala min skrapanhyra.

Är fortfarande förkyld. Jag kommer verkligen sakna min pappa när jag flyttar ifrån honom. Jag menar, jag älskar min pappa men vi bråkar mycket och kan inte bo under samma tak. Så är det bara.

På min kammare

Ångest alltså pluggångest mest, jag måste leverera en text till imorgon och jag har knappt börjat. Iofs är den typ bara 500 ord men ändå. Kvalitet framför kvantitet! Jag måste ju klara kursen om jag ska kunna få bo i Skrapan. Att studera är karaktärsomdanande och bra för psyket och självdisciplinen.

Åh jag som bara sovit idag med. Jag tvingade mig iväg till Katarinahuset för att hämta medicinen. Det var soligt och fint väder för att vara den 11 oktober. Jag satte mig på en av de där gula solstolarna i Skånegläntan och tänkte att jag kan klara vad som helst om jag bara lägger manken till. Jag måste tro på mig själv att jag klarar av saker. Jag är 31 år jag måste klara mig själv någon gång och ett bra steg i rätt riktning är att jag flyttar till den där lägenheten även om det bara är en studentlägenhet så är det ju bra ändå. Jag ska bjuda de närmaste på lite champagne och hummer. Kanske får de gå ihop och lägga lite på champagnen för jag vet inte om jag har råd med allt.

Jag ska inreda med säng, fåtölj och tv och tavlor och nån stol och ett bord. Jag lovar att jag ska visa bilder från mitt lilla näste när jag flyttar in men det blir inte förrän den 1 december. Jag ska inte ta hem några killar för det här ska inte bli nåt jävla horhus utan en liten studentkammare. Nåja om det är någon som kanske visar ett uns intresse som sträcker sig över det köttliga begäret så kan jag överväga detta.

Confused

Ömsom sovit, ömsom varit vaken hela dagen och natten. Ringde lite förvirrade samtal till pappa i Frankrike så att han blev orolig. Det var ju onödigt. Känner att jag håller på att förlora verklighetsförankringen igen. Jag är isolerad och gör inget för att få mig själv att gå framåt. Måste ändra på detta.

Lägenhet!

Hörni, jag ska flytta till studentskrapan för jag har fått lägenheten. Tjoho! 18e våningen med utsikt över hela stan. Jag kommer alltså att flytta hemifrån från pappa. Det är bara några 100 meter men ändå.

Fel som fan

Så trött. Nån idiot på okcupid envisas med att kontakta mig och han är bara ute efter att jag ska suga av honom typ. Det värsta är ju att jag inte säger dra åt helvete utan spelar med för att jag tycker att han är snygg. Fast jag tror inte att jag skulle göra det på riktigt det är mest en fantasi eller fantasi från hans sida för vad får jag ut av att give head till nån random dude på internet? Jag respekterar inte mig själv tillräckligt. Jag skadar mig själv, kränker mig själv genom att hålla på så här för jag är ju värd så mycket mer. Eller? Jag vill ha någon som tycker att jag är bra som vill leva med mig och mina fel och brister.

Karameller

Festen i fredags blev lyckad. Det kom ganska mycket folk faktiskt. Nån snodde dock med sig min vodkaflaska hem fast det gör inget egentligen. Jag hade ju tänkt att bjuda på den.

Jo, jag har inte gjort så mycket av det jag borde göra. Jag gjorde ett teoriprov på datorn här hemma och fick underkänt så jag måste plugga mer körkortsteori om jag ska klara det riktiga provet. Men men om jag pluggar ordentligt så är det ju klart att jag klarar det. Jag måste även plugga mer filmvetenskap. Jag ligger efter som attan.

Känner mig lite konstig till mods. Liksom halvt sjuk och lite grubblande på ett nostalgiskt vis. Jag ältar och tänker att om jag hade gjort så och så så hade allt blivit mycket bättre och det är ju ett helt meningslöst resonemang för man vet ju inte. Kanske hade det blivit bättre men det kunde ju också ha blivit sämre faktiskt.

Jag blir aldrig intresserad av någon. Det går liksom inte bara. Jag skulle vilja bli kär och känna att något bara känns så himla rätt. Men nu känns allt bara så himla fel.

How to be a millionaire!

Jag är medveten om att jag pratar mycket om pengar och bristen på pengar. Jag önskar att jag slapp kolla kontoutdraget hela tiden för att se om jag har råd och att jag ofta behöver låna av folk för att klara mig. Nu är det såhär att jag ska med största sannolikhet flytta till Skrapan till en lya på 21 kvadrat på 18e våningen. Det är en hyra på drygt 4000 kronor och det innebär att jag måste dra åt svångremmen ännu hårdare ekonomiskt. Jag måste sluta röka eller i varje fall dra ner på rökandet och sluta shoppa onödiga saker. Jag hoppas att jag en dag kunde vara ekonomiskt oberoende. Kunna resa och göra roliga saker med dom man älskar. Ha en egen bostadsrätt, en bil kanske och en fin garderob. Vi får se hur det går med min unika affärsidé som jag inte tänker att avslöja här. Jag kommer ju att få jobba häcken av mig om jag drar igång en egen verksamhet. Men det är jag beredd att ta. Drömma kan man ju alltid göra i varje fall.

Filmis

Idag blev jag uppraggad av en castingagent på Hornsgatan. Hon letade karaktärer till Roy Anderssons nästa film. Jag blev jätteglad faktiskt! Hon tog mina uppgifter och tog foto på mig och filmade mig när jag sa typ "min man har lämnat mig." Vi får se hur det går om jag kommer med i filmen.

Nangijala

Vi fick tentan idag. Nu gäller det att sitta och skriva tills fingrarna blir blå. Jag ska fan ha toppbetyg på den texten. Det har jag lovat mig själv.

Pappa tror på mig. På min 30-årsdag förra året så sa han att han trodde att jag skulle kunna bli en riktigt bra författare. Jag har skrivit lite men det är mest lösryckta texter och alltså inget sammanhängande.Jag vet ju vad jag vill få fram men det är svårt att liksom inte fastna i klichéer. Samt detta med namn är ju skitsvårt. Det låter ju så pretentiöst allting. Typ Liv eller Henrietta är fina namn men det passar ändå inte i min roman. Jag funderar på att döpa min huvudkaraktär till Alma som jag heter i andra namn. Men å andra sidan så behöver man ju heller inte skriva ut namnet.

Var hos läkaren idag. Litium hade sjunkit till 0.4. Det var inte bra.

Thick n' juicy

Har alltid haft komplex för min rumpa men man ska fan vara stolt att man är bootylicious.

Keep it on a low

En hemlös kille som jag tidigare köpte "Situation Stockholm " av kom fram till mig igår. Jag var nyfiken på vem han var och varför han hade hamnat i den situation han befinner sig i så vi stod och snackade ett stund. Han sa att han brukar sova på en toalett i Globen. Men mest sov han hos kompisar. Hans tjej hade dött i Thailand sa han så jag tyckte lite synd om honom och gav honom lite pengar. Sen frågade han typ om en dejt men jag sa vänligt men bestämt nej. Egentligen han var ju rolig och glad men han var inte så snygg och han är ju hemlös. Jag vill inte bli sol-och vårad på det lilla jag har! För då skulle han ju bo hos mig gratis och äta av min mat. Jag är ju såhär generös och snäll av mig. Sen vet man ju inte om han går på heroin eller vad det är som har gjort att han blivit den han är idag. Men jag tror inte det. Nåja jag ska inte bjuda hem honom!

Jo jag har en affärsidé som jag hade tänkt att hålla lite hemlig. Liksom keep it on a low. Men jag ska plugga upp min matte så jag kommer in på Företagsekonomi på Universitetet. Jag vill lära mig mer om sånt. Jag tycker det är intressant. Sen kan jag göra verklighet av mina planer. Det handlar i alla fall om handel med kläder.

Jag lämnade in litiumprovet igår. Imorgon har jag mötet med läkaren för han är friskskriven. Skönt. Hoppas han är snäll. Han heter Anders och det låter snällt.

Ruggigt

Har sett två tvåtimmarsfilmer på raken. Den första var en film om att göra film med Ingmar Bergman av Vilgot Sjöman. Det var så härligt att höra dessa dröjande samtal. Nuförtiden i intervjuer så går ju allt sa vansinnigt fort. Sen var ju Ingmar Bergman ett riktigt proffs och det var roligt att se hur han jobbade samt hur han resonerade kring sitt arbete. Den andra filmen hette något Wer wenn nicht wir och handlade om Gudrun Ensslins liv innan hon hamnade i fängelse. Hon var gift med en kille, en riktigt intellektuell typ ja det var ju hon också för all del. De träffades på litteraturvetenskapen på universitetet. Sen stack de till Berlin och Gudrun kärade ner sig i Andreas Baader. Killen som hon var gift med tog livet av sig 1971. Han blev galen när Gudrun lämnade honom. Fast han hade varit ett otroget svin själv innan så han borde ju ha fått skylla sig själv. Jaja den var klart sevärd. Kan jag rekommendera.

Måste plugga seriöst nu. Jag ligger lite efter. Det är så mycket som kommer emellan hela tiden bara. Förkylningen blir värre och värre. Läkaren är sjuk så det blir inget möte förrän han kommit tillbaka. Jag måste ju fixa det här intyget till transportstyrelsen så jag får ha kvar mitt tillstånd. Är inte lika ledsen nu. Det känns som om ångesten kommer på helgerna mest.

You got it!

Börjar bli förkyld. Jag låg och rosslade i natt. Vaknade klockan 03 av att någon skrek utanför Gröne Jägaren. Sen kunde jag inte somna om eller jo tillslut.

Pappa har gått med i Facebook. Det tog tid att övertala honom men sen insåg han fördelarna. Han kan ju göra pr för sina böcker där på fejan.

På fredag blir det inflyttningsfest som sagt. Att Markus har flyttat in, min inneboende. Jag ska bjuda på champagne! Det kommer ca 20 gäster.

Crazy cat

Lite bättre idag i varje fall. Jag fick ett galet infall att jag skulle köpa en affär för 1.4 miljoner, jag gick in och pratade med butiksägaren och allt. Bokade möte med personlig bankman för att kolla om jag får ta lån. Men sen besinnade jag mig och jag kom på att 1. Jag kan inget om affärsverksamhet, kan inget om företagsekonomi. 2. Jag kan inget om kläder som det säljs i denna butik man skulle nämligen köpa hela konkarongen med kläder och smycken. 3 Jag tror inte att jag skulle palla trycket. Jag ska ju bli författare inte butiksägare. Men jag tror att det här var bipolär sjukdomsrelaterat detta. Vad tror ni?

Vem ska jag tro på?

Hon skulle ha fotat mig igår men jag började må extremt dåligt när vi kom ut till Hellasgården. Jag började gråta när jag såg två familjer komma gåendes med sina barnvagnar. Jag vet inte varför jag är så känslig eller varför jag hänger upp mig på sånt. Men jag är ledsen över att mitt liv liksom har blivit förstört av bipolär sjukdom t ex som jag utvecklade i 20-ärs åldern. Min kompis sa att hon trodde att folk ryggar tillbaka när de märker att man är trasig och så kanske det är också. Jag vet inte jag vill inte vara ensam och singel hela livet. Jag har dock en uppgift i livet och det är att skriva och nu ska jag sätta mig ned och skriva på min roman. Jag vet ungefär vad den ska handla om.

Vi var på Babylon igår. Jag åt Bigos som är en surkålsgryta med kött och korv. Det var gott. Min kompis x åt moules frites. Imorgon har jag läkarmöte klockan 15 då ska jag trycka på att jag ska få terapi. Jag tror verkligen att jag behöver det. Jag har vaga självmordstankar ja de är i bakgrunden men det finns ändå där och det är ju oroväckande.

Inspi -brist

Ingen inspiration what so ever att skriva men jag vill vara bloggen trogen samt att jag vill ventilera lite i mitt händelselösa liv.

Jag jobbade igår. Dessförinnan var jag hemma och gjorde absolut ingenting. Det är så mycket jag måste göra. Ett på priolistan är att städa och på plats nummer två kommer att plugga. Jag måste läsa lite i körkortsboken. Kul! Not!

Dagens nyhet är att jag fått kallelse till att träffa kirurg på obesitas enheten på Ersta sjukhus. Det innebär att vi ska duiskutera gastric býpass och eventuell operation. Jag tror att jag trots allt är beredd att göra en sådan operation för jag kan inte inte gå runt längre och vara så här tjock.

Jag är ledsen och känner mig olycklig. Jag vet inte exakt vad det är som är fel men det är väl allt. Jag trivs inte riktigt i tillvaron. Jag har svårt att koncentrera mig och jag känner mig splittrad.