Historiskt

Mitt litium är bara nere på 0,3 så det kanske är därför jag mår såhär pissigt. Jag fick med mig en broschyr om bipolär sjukdom och det visade sig att sjukdomen har funnits i tusentals år.  Aretaeus av Kappedocien ca 150 e kr beskrev mani på följande vis: "Det finns oräkneliga former av mani. Om den är associerad med glädje. kan patienten skratta, leka och dansa natt och dag, gå till marknaden liksom krönt till mästare. Tankarna och idéerna hos patienterna är oändliga. De tror att de är experter i astronomi,filosofi eller poesi."

Så det fanns folk redan på den tiden som spenderade allt de ägde och hade och gjorde andra tokiga saker. Jag vet ju att inget är nytt under solen. Inte heller psykiska sjukdomar fast man kanske från början delade in folk i sangviniker/koleriker etc efter hur man trodde då på den tiden att kroppen fungerade och vad man hade för syn på psyke och kropp.

Jag lade mig och sov mitt på dagen. Jag drömde inget speciellt. Jag vet att jag borde tvinga mig ut och gå men jag ids inte. Nu sa systern att vi skulle öka litium med nån tablett så det blir sju om dagen istället för 6. Jag vet inte varför mina synapser eller vad det är inte reagerar på litium.  De har väl blivit som en anorektiker som inte känner nån hunger när de inte fått något under så lång tid så vill de inte ha menar jag.

Min stora skräck

Min stora skräck är att ligga på avdelning. Fy fan. Jag var ju inlagd i Hagsätra men då lyckades jag ju snacka mig ur situationen så jag fick åka hem dagen efter. Det satt två läkare där och frågade ut mig och jag bara jag ska på ett viktigt möte! Fast jag var helt manisk så skrev de ut mig. I efterhand kan jag tycka att jag nog borde ha stannat för min egen skull men det var ju inte så kul att vara där. Vårdarna brydde sig inte ett skit om patienterna. Det var som en förvaring.

Nån måtta får det vara

Jag har som första stora mål gå ner en supermodell alltså ca 48 kg. Då kommer jag väga 97ish 98ish kilo och kommer fortfarande vara fet men mycket mer rörlig. Jag kollade på Jamie Olivers matprogram bara lite snabbt och då var han i Usa och försökte övertala amerikanarna att ta en sked mindre glass i milkshaken. Sådär kommer det ju vara för mig jag kommer att låtsas att jag har en amerikan inom mig som jag måste övertala att ta lite en skiva mindre ost på mackan osv.

Nu börjar jag vakna sådär tidigt om mornarna igen och det är ett tecken på att något är på gång. Jag ska lämna blodprov för att kolla att jag inte hamnar i något skov. För jag har inte tid att bli sjuk.  Jag ska ju skriva c-uppsats och så.

Fun for the autobahn

Flyttade alla prylar och blev helt mörbultad på kuppen. Pappa hjälpte mig och det är jag jättetacksam för. Jag köpte en film  till pappa om Albert Speer och Hitler som hette "djävulens arkitekt" eller nåt sånt. Då blev han glad. Pappa är intresserad av historia och i synnerhet de två världskrigen.

Sen så var det möte med specialist i psykiatri på affektiva enheten. Han sa att han ska justera min medicin så att jag mår optimalt. Sen skrev han en remiss till överviktsenheten på Norrtulls sjukhus. Där jag har gått förut. Men nu är jag ju mer motiverad. Jag ska vara med i St Görans sjukhus stora forskningsprojekt om bipolär sjukdom. De ska bland annat magnetröntga min hjärna och ta ryggmärgsprov. Dessutom genomgår man omfattande psykologiska tester där de frågar typ har du dödat ett djur för nöjes skull och sånt.  Jag deltar för att jag vill att alla bipolära ska få så bra vård som möjligt. Glöm inte att bipolär sjukdom skapar mycket lidande och är orsak till död i många fall..

Det är vår ju för fan. Det är jättehärligt! Jag tog hem doggybag för första gången i mitt liv. Jag brukar i normala fal äta upp allt. Men jag var på Stories i skrapan och beställde en jättestor ceasersallad som jag inte orkade få i mig.

Skriver på en erotisk novell om en tjej som åker svarttaxi och tänder på sin chaufför. Jag kan publicera den här om ni röstar på roligt!

Speedy

Känner mig lite speedad. När jag varit maniskt så längtar jag ofta till att gå ut på krogen för där är det lättare att prata med folk. Det kan vara 10 tuffa killar som står och hänger runt ett bord så har jag trängt mig fram och börjat prata och låtsas att jag är en i gänget. Jag har efter 15 minuter lärt mig namnet på alla vet vad deras flickvänner heter och t om vad katten heter. Man blir bara så himla social. Nu är det mitt på dagen en måndag. Så jag får väl tagga ner lite.

Ska till Katarinahuset och hämta min medicin nu. Då lugnar jag nog ner mig.

Jag har bestämt mig

Jo, nu har jag bestämt mig för att jag ska operera mig och jag fick först en op tid den 21 februari men jag tyckte krockade med flytten från skrapan. Måste ju flyttstäda och sånt och bära tunga grejer och jag får ju bära max ett kilo. Sen ville jag ha lite tidfrist för att läkarna på psyket ska kunna ställa in mig på en bra dos och att jag får lämna blodprov kontinuerligt och så. Det finns tydligen någon fallbeskrivning med någon tjej som käkade litium som gjorde gastric bypass och de tänkte inte på att kolla hennes litium i blodet och plötsligt var värdet på tok för högt. Typ 2,5!!

Surprise!! Jag har Bipolär sjukdom. Överläkaren tyckte att det var tveklöst så. Sen vet man ju inte vilken typ det är riktigt än. På förra stället så trodde de typ 1. Jag berättade om mina röset och syner och då sa han att de är relativt vanligt bland bipolära att ha sånt. Så frågade jag vad han trodde om Schizo affektiv sjukdom som är typ schizofreni light men det trodde han inte men det är klart att det finns inga vattentäta skott mellan sjukdomstillstånden. Många  sjukdomar har ju gemensamma symptom. Fast man kanske kallar de för lite olika saker. Så nu får jag gå på affektiva borta på St: Görans sjukhus. Hurra!!

 De verkar vara mycket bättre där. Verkligen. Jag var på filmhuset idag också och nya kursen om audiovisulla medier och kroppens betydelse. Very interesting, Men alla är så unga. Nåväl. Vad spelar det för roll!!!
Såg typ 20 minuter av en Peter Greenaway film den här "kocken, tjuven, hans fru och hennes älskare" eller vad den heter och den är ju makalöst vacker och levande och organisk. Men jag var tvungen att gå för jag måste till jobbet sen snart och den var för lång.

Bagatell

Jobbade idag och det gick väl bra. Hade tänkt att ta en öl efter jobbet men så kom jag på att jag ska köra imorgon klockan kvart över åtta på morgonen och då är det ju inte så bra att kröka. Blir äcklad av killar, det var ett par som hörde av sig nu och jag är verkligen inte intresserad men de fattar liksom inte. Vad ska man göra en del tar liksom inte no for an answer. Egentligen kanske jag borde sänka mina krav så att jag får någon jag med men det tänker inte göra!! Bättre vara singel livet ut än att vara med någon man inte älskar. Nä, vilken hemsk tanke.

Pappa säger att jag mest vara manisk och inte ha så mycket problem med depressioner men jag tror han har fel för jag har ju varit superdeprimerad. Läste i DN Söndagsbilagan om Stina Dabrowski och hon försökte ta livet av sig en gång när hon var ung. Skenet kan bedra hon verkar ju så mysig och så trygg i sig själv och allt det där men det jag vill säga med detta är ju att alla har problem. Jag har märkt att människor kan bli lite provocerade av att man berättar om sitt inre mörker eller så försöker de bagatellisera och säga att det där är väl inte så farligt.

Black list

I natt drömde jag att jag var tillsammans med min drömkille. Vi var ute och körde en hel del han och jag. Vi gjorde utflykter till små hålor där vi bodde på bisarra pensionat. Det var en lycklig dröm att känna samhörigheten med en annan människa och vara alldeles nykär. Jo jag vill ha en familj och barn och allt det där. Det skäms jag inte för. Jag tjatar mycket om det jag vet. Det ligger väl på bloggens topp teman. Det och vikten. Sen kommer kanske bipolär sjukdom men jag skriver inte så mycket om det ändå.

Jag ska berätta vad som hände sedan jag drabbades av psykisk sjukdom.

1. Jag gick upp ca 65-70 kg på 6 år

2. Jag drabbades av tandlossning (tänderna sitter dock kvar efter superinsatser av Stockholms bästa tandläkare)

3. Ekonomin blev dålig

4. Började slarva med hygien och städning

5.Isolerade mig

Dessa saker skulle väl inte en levande människa knappt ens önska sin värsta fiende. Jag tycker att vården måste hjälpa folk som mår dåligt i tid så att de inte hinner utveckla psykisk sjukdom. För då blir det såhär. Alla går ju inte upp i vikt eller får tandlossning men man blir ändå stigmatiserad och ärrad av sjukdomen på olika sätt.

Nu börjar jag äntligen se en ljusning. Jag pluggar heltid på universitetet och jag ska flytta hemifrån efter att ha bott hos min pappa allt för länge. Vikten försöker jag ta ta i men det är inte så lätt och jag funderar på en operation. Men jag ska försöka att gå ner på egen hand först. Jag känner mig starkare och mer positiv och kan vara glad emellanåt. Jag duschar varje dag och borstar tänderna morgon och kväll. Så hygienen har blivit bättre också.

Big ballon

"You take your girl and multiply her by four then a whole lot of woman needs a whole  lot more!"
                                                                                                      "Big girl (you are beautiful) MIKA)

Whii, jag är glad idag!! Solen skiner, jag får pengar på fredag och jag har börjat på Viktväktarna. Det ska faktiskt bli kul att gå ner i vikt. Alltså hela processen.  Från tjock till normal. Nu ska jag inte prata mer om vikt för alla är inte intresserade av sånt.

Tänker på hur jag insjuknade. Jag vet att jag ältar detta, men jag var liksom en frisk och normal människa fram till jag var typ 21. Sen kom depressionen och den känslomässiga smärtan som utvecklades till bipolär sjukdom. Jag blev då skuggan av mig själv. Gick upp en massa i vikt och började försumma mitt utseende. Det var mycket som gick fel. Gjorde mycket dumma saker. Men allt det där är historia och inget jag kan göra något åt idag även om jag kan känna bitterhet över att hela min ungdom blev förstörd.

Jag var hemma hos en polare igår och kollade på Scream 4. Fan vad dålig hahaha. Men det visste man ju. Tyvärr åt jag chips och dipp. Men jag har officiellt börjat räkna pointsen idag. Juste inget mer prat om bantning. Kort kuriosa: Världens fetaste mamma Donna Simpson som vägde typ 250 kilo när hon födde sin dotter ska börja banta. Så jag tror det ligger i luften det här med att bli nyttig.