Mini

Jag trivs inte i den pyttelilla lägenheten. Så jag funderar på att flytta tillbaka till paps. Men jag ska vänta ett tag och se. Det kan ju kanske bli lite bättre.Bjöd pappsen på oxfilé till huvudrätt och krabba till förrätt. Till det serverades ett kraftigt rött vin. Jag blev lite röksugen då när jag drack det men jag rökte inte. Nu har jag varit rökfri i exakt en vecka.

Mår ganska bra trots omständigheterna. Jag är ju väldigt ensam så att jag nästan blir galen. Vet inte var jag ska få tag på nya vänner. De som jag har verkar inte ha tid för mig. Den ena är höggravid och de andra två har fullt upp med sina killar. Jag har lite problem med det här med vänner och sånt. Jag har ju lätt för mig på andar områden som att arbeta eller studera. Visst jag ställde in uppsatsarbetet men i normala fall har jag det.

Invigningen

Sov min första natt i nya lägenheten. Det var fantastiskt. Det var så tyst så jag var tvungen att öppna fönstret för att höra lite ljud och på så vis känna mig mer som hemma. Jag är ju van vid brus och larm. Jag hade kånkat dit kaffebryggaren och ett kaffepaket men självklart glömt kaffefilter! Så jag gick till pappa och drack kaffe. Jag måste ju ha mitt morgonkaffe. Jag drömde att det var korridorfest och alla var helt crazy. Hoppas det blir korridorfest på riktigt. Det skulle vara kul.

Nu bor jag alltså inte hemma hos pappa längre utan har en egen lya och det är ju otroligt bra. Bra för min självkänsla och min självständighet. Inredningen består av en röd soffa och en vit säng och så småningom ett soffbord som jag ska få av pappas kompis Berra. Jag tänkte sätta upp gardiner och jag har blommor i fönstren. Sen ska jag väl langa upp en tavla på väggen också. En av farfar Bertil. Eller kanske någon modern konst. Alltså man har sitt egna lilla pentry med spis ugn och kylskåp och det är ju bra. Hade nog inte pallat att dela kök. Så blir folk galna om man lämnar en odiskad tesked. Jag har utsikt mot Skanstull och de södra förorterna. Hade helst haft mot stan men detta är helt okej. Man ser Hammarbybacken, Globen och bilarna som åker längs Götgatan. Man känner sig rätt liten i systemet när man tittar ut.

Kontraktet

  Nu har  jag skrivit på kontraktet för lägenheten i Studentskrapan. Vilket innebär att jag kommer att flytta hemifrån förhoppningsvis en gång för alla. Jag kommer ju inte att kunna bo i Skrapan i evigheter men i varje fall ett par år och sen kan jag ju flytta någon annanstans. Jag kommer att betala 4295 kr i hyra plus el och bredband och tv. Det kommer att bli lite tajt då  ekonomiskt men jag måste ju lära mig att klara mig själv någongång och inte sitta på min säng hos pappa och äta praliner och röka cigaretter som nån sa.

Jag kommer att få ca 80 000 om en månad (ett försenat arv efter mor) och då kommer jag ha råd att köpa lite möbler till lägenheten. Jag vill ha en schysst fåtölj och en riktigt skön säng en fin lampa och bra husgeråd. Nu sitter jag på restaurang och maten kommer in men jag återkommer med budget.

På min kammare

Ångest alltså pluggångest mest, jag måste leverera en text till imorgon och jag har knappt börjat. Iofs är den typ bara 500 ord men ändå. Kvalitet framför kvantitet! Jag måste ju klara kursen om jag ska kunna få bo i Skrapan. Att studera är karaktärsomdanande och bra för psyket och självdisciplinen.

Åh jag som bara sovit idag med. Jag tvingade mig iväg till Katarinahuset för att hämta medicinen. Det var soligt och fint väder för att vara den 11 oktober. Jag satte mig på en av de där gula solstolarna i Skånegläntan och tänkte att jag kan klara vad som helst om jag bara lägger manken till. Jag måste tro på mig själv att jag klarar av saker. Jag är 31 år jag måste klara mig själv någon gång och ett bra steg i rätt riktning är att jag flyttar till den där lägenheten även om det bara är en studentlägenhet så är det ju bra ändå. Jag ska bjuda de närmaste på lite champagne och hummer. Kanske får de gå ihop och lägga lite på champagnen för jag vet inte om jag har råd med allt.

Jag ska inreda med säng, fåtölj och tv och tavlor och nån stol och ett bord. Jag lovar att jag ska visa bilder från mitt lilla näste när jag flyttar in men det blir inte förrän den 1 december. Jag ska inte ta hem några killar för det här ska inte bli nåt jävla horhus utan en liten studentkammare. Nåja om det är någon som kanske visar ett uns intresse som sträcker sig över det köttliga begäret så kan jag överväga detta.

Lägenhet!

Hörni, jag ska flytta till studentskrapan för jag har fått lägenheten. Tjoho! 18e våningen med utsikt över hela stan. Jag kommer alltså att flytta hemifrån från pappa. Det är bara några 100 meter men ändå.

Mat och toaletter!

Köpte en svart trenchcoat. Den var i Storlek 54 och lite tight över bysten men jag ska nog fixa att bysten blir mindre för jag är ju numer en viktväktare igen. Var på viktväktarmötet och jag var helt garanterat den största människan i rummet. Där var många tanter som typ kanske hade 7 kilos övervikt också jag som har 70 kilos övervikt! Men vafan vad spelar det för roll, det vi har gemensamt är ju att vi vill ändra på vår livsstil. Ledaren för kursen började typ gråta när jag kom fram till henne och när jag berättade om min sjukdom och medicinering som delvis lett till övervikten och sa med darrande röst att jag ska hjälpa dig. Så stack hon till mig sin emailadress och sa att jag skulle maila varje gång jag började tvivla eller motivationen tryter. Åh det ska jag fan göra alltså. Det var ett bra initiativ från hennes sida. Till middag blev det stekt kycklingbröst, kokt broccoli, ris och lite lättmajonnäs samt stekta kantareller och det var typ max 16 propoints. Jag får äta 47 propoints per dag. Haja det. De flesta startar på typ 35 propoints. För er som inte vet så räknar man inte kalorier i viktväktarna utan propoints. Varje livsmedel har ett propointsvärde. T ex så är en banan 0 medan en GB Sandwich glass är 6 propoints. En pizza är hela 43 pp!!

Fan alltså jag hamnade tillslut på plats två på studentlägenheten. Det var någon annan jävel som hann före men jaja man vet ju aldrig den personen kanske har en massa betalningsanmärkningar och oreglerade skulder och då blir det jag som får lägenheten ändå. Man kan ju alltid hoppas.

Den här videon sätter fingret på att det här är den första dagen på mitt nya liv.