Mänsklig

Jo jag slutade ju röka  för drygt 1 år sen. Rökte 17 år ca 1,5 paket om dagen. Jag är så här extrem. Går upp dubbelt så mycket i vikt som jag vägde från början. Är utsvävande. Men nu känner jag att den här livsstiilen har gått för långt. Det är farligt. Jag måste tagga ner annars kommer jag att dö!!!!! har hittat min tro på Gud. Han uppenbarade sig för mig.

Kommentarerna

Hej alla som kommenterar! Så glad över att i bryr er om mig!Jag har tagit mitt förnuft till fånga och söker hjälp. Jag har tider hos kurator och och läkare om ett par dagar. Så det kommer att ordna sig. Jag tänker inte ge upp!

Koppla av

Förtfarande spänd och orolig och nervös. Måste koppla av. Vi var på kinakrogen jag pappa och moster. Men jag som annars tycker om mat hade ingen aptit. Hon sa att i hennes ålder 70 strecket så är det ingen som ser en. Jag tror inte att det är sant. Jag tror visst det finns killar/män som är intresserade av henne. Hon är ju modemedveten och har hett temeperament och varm och trevlig. Det gillar säkert många. Jag tycker inte man ska förminska sig själv. Dert finns en för alla.

Fördjävligt

Allt känns bara fördjävligt. Jag är helt slut! Ångrar så jävla mycket. Jag är helt urladdad..Pappa borde ju kasta ut mig. Asså jag har gjort många småfel men jagmenar inget illa. Hopppas jag överlever. Ber till Gud.

Jag gick och handlade! Det var första gången på länge som jag var ute I min paranoia trodde jag att nån skulle stycka och mörda mig! Gick till Ica och handlade frukt! Köpte sit Stockholm av legitmerad säljare! När jag var sjuk så spelade jag en karaktär och sprang runt och gjorde bort mig!

Läxa

Idag har jag lärt mig att inte bråka med farsan! Jag går ju i clinche med farsgubben. Stör honom! Klart han blir arg! Nu flyttar nya inneboende in! Det kanske blir roligare då! Hatar att vara själv!

Gud

Ikväll är det nyårsafton och jag ska vara hemma och tat lugnt. Kolla på grevinnan och betjänten om det går fortfarande. Har ingen lust att springa runt på stan. Jag firar in det nya året med nytt liv. Släpper det gamla. Hoppas på den stora kärleken! I will not give in cause I'm a real fighter!

Herr ondska läger ut fällor till mig. Men jag tror inte på dig så vik hädan satan.

Daddys car

Pappa berättade att jag förstörde hans bil när jag var 4 år genom att rita på den med en spik. Så jag vet inte var min vrede kommer ifrån.. Han kanske borde ha adopterat bort mig på en gång. Men jag älskar min pappa. Jag är klok och håller mig på mitt rum. Min mamma älskade mig. Men familjen är trasig. Man brukar drivas av en vrede när mammor tar livet av sig.

Otacksam

Jag tror att folk blir rädda för mig. För att jag inte säger något. Pappa har varit fantastisk och jag är jävligt otacksam. Jag är ***** hemsk.

Svårt

Det känns bra när man säger sanningen. För det betyder ju nåt det man gör. Jag fattar om han slänger ut mig. Då får väl jag jobba och på på psyket. Jag är inte orolig. Jag klarar mig.

Inte perfekt

Jag bekände för pappa att jag hade snott ur 200 spänn ur hans plånbok och då lättade allt liksom. Så jag är verkligen inte perfekt. Jag ska betala igen skulden med råge.

Life story.

Okej, då kör vi igång. År 2005 drabbades jag av mental kollaps. Jag hade förälskat mig i en person som inte brydde sig ett skit. Det verkade som alla såg det här som ett ödesdigert misstag. Jag bor hemma hos mina pappa och vi bråkar, jag var så naiv och trodde att jag kunde få hjälp utifrån. Jag borde ju ha fattat att jag ska vara klok och inte gå in i nån konflikt med farsan. Men jag ska nu bearbeta mig själv och alla fel jag har. Sen ledde det till att jag levde ett utsvävande liv. Med killar hit och dit. Samtidigt som jag liksom är för snäll mot folk, de sätter sig på mig för jag har svårt att säga ifrån. Får jobb, blir av med det, går i tusen bitar och mår dåligt. Allt bara går sönder och jag blir utnyttjad. Det kändes som om nån ville mig illa. Men jag har tagit kontrollen över mitt liv igen. Tack vare Gud. Och ni all den jävla kärleken blir lycklig. Jag är en stark människa. Jag kan också vara en protector! Till någon alldeles underbar person!

Truth

Jag är inte revisor! Jag är författare!

Piff

Där sprack den nu är jag här och nu!

Skam

Det känns bra igen! Jag har varit skitotrevlig mot pappa! Skäms! och taskig och otrevlig mot en massa andra! Hoppas ni kan förlåta mig!

Mörker

Jag har fallit i en massa fällor på sistonde. Men nu har jag förstått att det inte var mitt fel. Det var jag som gjorde misstaget som utlöste händelseförloppet. Men fan nån vill mig nåt illa? Det är liksom nåt som inte stämmer..

Nya kläder!

Jag beställde nya kläderna så att ha på mig från evans plus size store! Så jag ser lite skaplig ut! Man kan respektera en fiende! Man kan hälsa!

Nya livet

Man kan faktiskt göra avkall på sitt gamla liv som har varit rätt utsvävande. Nu vill jag ha trygghet och stabilitet.

LIGHT

NU tror jag på mig själv!!!! Gud hjälpe mig nu.

Den onde flyr och den trofaste står fast som ett lejon.

Alive

Pappa skulle bli så himla förkrossad om jag dog. Han skulle inte klara det. Så nu skärper jag mig och försöker bli frisk. Sänd mig goda tankar!! K skulle bli helt förstörd. Så nu tror jag på mig själv.

Healing heart

Ta mitt förnuft till fånga och jobba med mina problem på mottagningen! Inte göra motstånd!

Melodi

Gud vad jag är tröt på fiula töntar som inte har nån empati. Som bara ska skrämma skiten i tjejer men ledsen det kan ni inte. Jag gick inte på det där. Ho!

Tydligt

Jag vill förtydliga en sak. Jag var manisk inte psykotisk. Det är stor skillnad. Jag känner mig själv bättre än jag tror.

Liv

Jag tror på Gud! Jag har hittat min tro! Jag är betydelsefull men inte jordens medelpunkt! Jag är ingen vanlig människa, de brukar säga att de tycker om mig när jag är ledsen! Pappa sa att jag var förlåten!

Stark

Jobba inte gratis och älska inte nån som inte älskar dig tillbaka. Fötryckarregimer. Jag är betydelsefull. Men varken djävulen eller Gud. Jag är Bea en liten tjej som befinner sig i en livskris just nu.

Öde

Min pappa älskar mig! Jag var bara så dum som inte fattade att jag är en fantastisk människa! Men jag är också tjocka bea med de konstiga kläderna

Peace

jag tror nog att det har ordnat sig för mig. Jag är ju sjuk, det är ju inte pappas fel om jag dör. Men jag ska inte dö. Jag har ett långt liv kvar. Hjälp av http://www.enigma.se/cullbergweston/default1.htm

Förlåt

Min pappa försöker hjälpa mig. Jag måste lära mig att respektera mig själv. Förlåt pappa.
Jag tror jag har hittat tillbaka till självrespekt. 

Jag är älskad.

;Men jag är ju sjuk, det är inte så lätt att ha och göra med en supermanisk tjej. Tror att jag verkligen är sjuk nu.

Ja äg är älskad bara så dum att jag inte fattat budet själv! Min pappa älskar mig jsg måste lärs mig att respektera mig själv. Det är jju inte hans fel!

Barndom

Asså hotbilden kom in tidigt i mitt liv typ när jag var 5 år. Så det kanske är det som spökar.

Frustrerad

Jag bodde i en brun villa. De andra retade mig för att jag var tjock. Jag blev liksom nedtryckt redan som liten. Jag har svårt att lita på folk. Mina föräldrar älskade mig så nu ska jag inte överdriva.

DUM

Pappor vill äga sina döttrar. Så är de bara. Jag borde lyssnat på Maria innan jag gjorde mitt livs största misstag. Alltså och bli kär i räven som behandlade mig som skit. Dumbom jag!

Jo

Jag har pratat med pappa att han skrämmer mig och at han måste respektera mig mer. Jag tror på Gud. De sista tiden har jag hamnat i enfaldiga fällor. Men det var ju fan inte mitt fel.

Jag tror på Gud

Äter man pepparkakor blir man snäll. Jag tror på Gud.

Tack

Det finns inget rätt och fel!!! Gå in i motståndet så att du får världens fetaste smäll., då lär du dig något. Tänker inte ge upp.

Vändning

Det betyder allt det vi gör. Alla är viktiga. Vissa har det svårt och andra lätt. Även om du mår skitdåligt och blivit lämnad av din stora kärlek och räkningshögen bara växer och du ligger i badkaret och super så är du inte ensam. Vi är alla sammankopplade. Jag har mått jättedåligt i hela mitt vuxna liv. Men nu ska jag sluta förtrycka mig själv utan älska mig själv.

Bra

Jag mår nu okej igen. Min pappa kom hem. Han är rätt hård och arg därför jag kankse verkar hård. Tror nog att mitt liv har ordnat sig.

LIV

Jag bestämmer över mitt eget liv!!!

Fri

Jag mår dåligt men jag tror på mig själv! Jävla töntar! Det finns!

GUD 1.0

Jag tror inte på er! Jag tror på GUD. och jag vet vad det handlar om. Det var inte jag som uppmanade men jag behöver ju inte förklara eftersom jag inte tror på er. Ni ska nog allt få smaka på er egen medicin. Töntar. Boom så var ni hjärnspöken borta.

Primadonna

Den här primadonnan har jag släppt! Slängde all leopard! Vad dum hon var ställde till för dig själv! Kluven personlighet!

Superstar

Jag är lugnare nu. Eftersom jag inte tror på hotet så existerar det inte. Vem är jag en superstar!!

Betydelsefull

Nu förstår jag. Man är en superstar! Men jag kollade mig själv i spegeln och jag kände knappt igen mig själv! Nu fösrtår jag hur allt hänger ihop. Vad dum jag har varit som inte fattar att jag är betydelsefull.

Tjockisen

Jag har gåt ner i vikt till 144 kg. Jag vill gå ner kanske 20 kg till. Men jag börjar tycka att det är rätt sexigt att vara tjock. Man får inte vara fet i Sverige. Så alt som har hänt har fört nåt got med sig.

Change

Jag fick en fortune cookie där det stod. The time is right to make new friends. Då bestämmer vi oss för det.

I believe

Jag vet vad det här handlar om. Jag tror inte på er så därför finns ni inte.

Begåvad

Jag ska nog inte jobba för jag är sjuk. Pengar har aldrig varit särskilt intressant för mig. MAKT däremot det är sexigt. Gud har släppt ut mig. Fast jag kommer dö men det är långt borta. Fanastin är det finaste jag har.. Så ni som vill mig illa kan dra åt fanders. Jag vet att jag har bllivit sinnessjuk.  Men man känner ju på sig att nåt är fel så är det oftast så.

Klart

Non konformist är jag. Jag tror på Gud.

Stark

Altså jag är inte jordens medelpunkt men jag är betydelsefull.

?

Never ignore evil. But I only believe that God exists.

Sadister

Jag är väldigt öppen med att jag är fet för jag vill inte blåsa nån. Ja menar det finns sadister som vill förstöra andras liv. De är ju för att skydda mig som det blir öppet.

Fighter

Jag är inte odödlig. Men jag har ett långt liv kvar. Vafan folk ska skita i vem man knullar med. Förstår inte varför det är så intressant. .....Det känns som alla blir arga när jag närmar mig nån. Menar ju inget illa.

Fate

Nu är allt som vanligt igen.Lönen på kontot. Jag har inga fantasier längre. Hahaha.

Ångra

Nu stannar jag hemma ett tag. Jag ångrar att jag blev kompis med den där tjejen. Hon drog liksom ur mig en massa saker och det fick förödande konsekvenser. Det är inget fel på mig. Jag tror inte på allt skitsnack.

Gud

Jag tror inte på er ni kan dra åt helvete. Jag tror på Gud.

Lalala

Gud sa till mig. Your path is hard but it will be amply rewarding. Jag vet vem jag är nu!

Jo

Det är ju nåt som inte stämmer när chefen på hemtjänsten ringa kl 1 på natten.

Dumstrut

Det är svårt. Jag mår dåligt. Jag är ingen vanlig människa. Fan vad dum jag har varit som litade på henne. Fan! Man ska inte ha sin hjärta på a sleave. Jag

Gud

Älska sig själv! Gud älskar mig!

Fighter

Fighter

Ordnat sig

Så nu är jag inte rädd längre. Jag är betydelsefull. Den som gräver en grav åt andra faller ofta själv där i.

Skönt

Skönt att vara ute på andra sidan!

Nej

Det kallas känslomässig utpressning, man får inte göra så!

Insikt

Man ska akta sig för falska vänner! Jag har lärt mig något på detta och det är att älska mig själv.

Insikt

Det finns många idioter här i världen. Jag är väl inte så fin att jag tillhör dom. Först ska jag ta ett bad och sen ska jag sova! Jag är har lärt mig nåt på allt detta och det är att mitt liv är en vacker sång!

Forgive me

Father i have sinned!

Hemskt

Det blir så!

Skulden

Är det mitt fel? Nä. Jag är en riktig fighter och en writer. Det var ju inte medvetet som jag spelade karaktären det var som att jag var fjärrstyrd. Mvh Galen tjej

Me

Jag är en riktig idiot!

Dödsångest

Nej jag vill inte dö! Det var inte sett jag menade! Kommer jag att dö nu?

Psykos

Jag var två personer och gjorde bort mig rejält'

Vackert!

Jag ser nu vad som är vackert i mitt liv! Jag ska uppskatta det jag har!

Fälla

Nån försöker gillra en fälla. Jag vill bara att allt ska bli bra igen.

Lön

Jag har inte fått min lön, har jag gjort nåt fel? Man ska inte ta på sig skulden för allt. Om man har gjort nåt fel så måste man ju få veta det.

Nu fattar jag

Jag har blivit utnyttjad i flera år!

Dum

Man missrukar inte guds namn.

Geni

Jag ät ett litterärt geni!

Dumbom

Hur dum får man bli alltså drömma och hallicunera! Nu mår jag bra!

!

Jag var besatt av en ond ande men nu är jag fri!

Gud

Uppenbarade sig för mig! Gudomlig rättvisa!

Livet

Svårt! Jag vill inte sätta dit nån enskild person! Varför ska man bli uppläxad för! Varför bryr ni er så mycket om mig! Nu ska jag kämpa för att hitta tillbaka till mig själv. Jag är klok! All den jävla kärleken blir lycklig!

Slutsats

Det finns inget systerskap och männen skyddar varandra. Det är min slutsats.

Svårt

Svårt. jag har förstört allt ju men jag mår dåligt. Varför tar jag på mig skulden för allt för? Är det mitt fel. Det blir kanske en lång väg tillbaka.

Fiction

Men glöm inte det här är bara fiction! Författare Beatrice Wahlberg

.

Man får väl bygga upp sitt förtroende till andra. Och sin omgivning så blir allt bra igen och bli mitt gamla forna jag igen.

Lita

Bara bestämma sig för att lita på någon. Jag är rädd nu och litar inte på nån. Jag är helt psykiskt nedbruten. Går det att komma tillbaka till balans.

Köp

Jag är en riktig konsumtionsmänniska. Jag måste ha saker för att må bättre. För jag lever ett så svårt liv. Jag konsumerar mycket böcker, mat och kläder och filmer. Men det är ju bra för ekonomin! Man får se det så!

Så jag fyller en funktion här i samhället ändå.

Psycho

Asså det var ett riktigt supersycho som kontaktade mig på nätet. Han bara kunde inte fatta at jag var singel. Sen så sa han att att han var på ett plan till Sverige och skulle sätta  på mig. Jag sa då att du skrämmer mig, så blev allt jävligt otäckt. Alltså är det nån som vill mig nåt illa. Blockat konsversationen.

Tår

Det var länge sen jag låg med nån. Nu mår jag ju så dåligt. Jag ser helt förstörd ut. Jag måste göra och göra. Jag har inte haft nån tur, men man tar sig tur! Jag vet att när en kille visar intresse för mig så blir jag rädd för det mesta för att jag känner att jag inte vill förstöra hans liv. För han kommer alltid se mig gråta.

Ge och ta

Jag är generös med de jag har. Min moster sa att jag var alldeles för generös mot killarna och det kanske är sant i den världen.  Min brist är att jag försöker bevisa nåt. Men delar alla de synsättet? Fan killar kommer ju undan på ett annat sätt. Om en killar har sex ned halva stan så blir ju han en beundrad kille. Jag hade inte sett det så om jag inte levde den här världen.

Spänning

Sex är laddat! Annars hade det inte varit så fantastiskt som det är!

Godmorgon

Jag.sov! Det var skönt! Nu ska jag sköta min medicinering! Jag har ett schema och gå efter!

!

Självmord är mord för mig så var inte oroliga.

Svårt

Det är mitt eget fel! Som man bäddar får man ligga!

Vafan

Hon är den tjej i klassen som försöker impa på skolans tuffaste kille.

Ingen ha

Ingen kommer hit och vill för

Allt känns iscensatt av mig!

Jag tror jag är en livslögn, jag har ljugit i hela mitt liv! Men jag vet inte om jag kan sluta fred med mig själv!

Ångest

Ok jag ska inte överdriva min betydelse! Men jag är inte helt utan av vikt i världen? Fast nu mår jag dåligt över att jag har lurat er!. Vad har jag gjort!

Svårt

Man kallt inte folk idioter. Skäms!

Song

Man ska kanske inte utmana ödet! Det blir så dummer! Men i drömmen kändes som jag skulle dö! Vilken bra tjej ! Men jag bad om förlåtelse till pappa! Får förlåta mig själv för alla snedsteg! Gå vidare! Göra nåt bra för människor som har det svårt!

Sjuk

Jag är sjuk. Nu vet jag det.

Dröm

Jag har lärt mig nåt på allt detta och det är vem jag är, jag är Bea, jag är 32, singel och längtar efter en familj. Jag har en vän och jag vill inte förlora henne. Det var bara en dröm!!!!!!!!!!!!!!!!!

Trams

med allt det här tramset vill jag ha sagt att alla är betydelsefulla.

Off

Tur att det finns en offknapp. Alltså om ni tycker jag är kritisk mot böcker filmer och idéer då är det av god vilja för ni ska tänka i andra banor än de traditionella. Jag är aggressiv ibland, och ser ut som jag ska bevisa nåt. Nu stannar jag hemma ett tag. Det blev lite för mycket.

Sover!

Nu har jag sovit lite!

Gåta

Jag har svaret själv för att komma ur min fångenskap.

exist

It will always be like this until I ceace to exist

LOVE

Ta det lite lugnt med en kvinnas nerver. Om ni gör henne förbannad så kan vad som helst hända.

Viktigt

Jag har lärt mig. Att jag har en viktig liten roll i det hela för att få oss att inse vad vi håller på med.
Nu ska jag bara vara hemma och vila. Jag ska sluta med foto. Men skrivande är viktigt. Nu sluter jag fred med mig själv. Ni vet att jag kämpar. Men jag tänker inte upp. Den jag älskar , vi får se om det blir så.

RESPEKTERA liv och död

Vi vet inte vad som händer. Du är död, du lever. Respektera. Det betyder ju nåt det vi håller på med.

Vi sätter stopp där va.

Ok. Jag är inte vem som helst? Jag har ett syfte här på jorden. Det måste ni förstå. Så sluta nu! Ni har inget att vinna. Jag är inte i min bästa form nu men jag återkommer om ca 8 månader. Då får ni se en annan människa.

Klok

Jag måste se dig för att tro att du finns. Antingen kommer jag att traffa nån genom jobbet. Vilket jobb. När jag skriver min debutroman. Som jag faktsikt har ritat upp här, lite grann. Det är inte bara jag som är galen. Alla är det! Obs varning forcera inte saker.

Manifest

Ja.............................................................................

Jag vill inte ha applåder. Ja vill nå ut med mitt budskap. Jag längtar efter att känna kärlek för att ...nä men? Det gör den om den ser hur stark jag är som lever fast min mamma valde att avsluta sitt liv när jag var 13 år gammal. Jag tänker fightas till jag dör!

Fact

Jag har inte haft nån tur. Men vafan man tar sig tur. Jag tog en dusch och badade. Ingen har ringt men jag har fått några sms. Men jag känner mig fortfarande orolig och nervös. Det ekar i mitt huvud och ute knattrar det av granatsplitter. Nä jag är klok. Ingen ska få förstöra mitt liv. Det är bara att bestämma sig för det. All den jävla kärleken blir lycklig! Kärleken övervinner allt. Nu ska jag kocentrera mig på att få en normal dygnsrytm. Så tror jag att jag kommer i fas med verkligheten. Psykisk sjukdom är lömsk.

Eller?

Det kanske inte är jag som sjuk?

Insikt

Sex säljer! Det vet jag av egen erfarenhet. Ni som konsumerar sexfantasier från ett utanfrån perpektiv kanske inte förstår att allt bottnar i smärta och ångest och självförakt. Men ingen bryr sig egentligen. De har fullt upp med sina egna liv. Vi möts väl nånstans på andra sidan och jämför bilder och demoner och upptäcker att de är likadana!

Fångad. när ska jag bli utsläppt. Jag vet vad jag ska ta upp på nästa läkarmöte! Den här insikten kändes skön.

!

Nu kan jag förändra mitt liv! Jag reder upp i den svinstian och glömmer att allt har hänt!

Sjuk

Har sjukdomsinsikt! Nu förstod jag hur sjuk jag har varit!

Nu

Mamma hade garvat! Ingen bryr sig!

!

Kvinnoföraktet speglar sig i idealen! Jag måste vara hemma och läsa mig lugn! Jag ska behandla folk med respekt! Jag läser texterna på ett lugnt sätt utan att använda en Kalle anka röst! Intertextualitet!!

R

Prenumererar säkert på 10 tidningar och jag ser mycket på film! Klart jag tycker nåt och är inte rädd för att utrycka det! Yttrandefrihet!

Live

Ångest! Tänker på alla dumma saker jag sagt! Alla dumma saker jag gjort! Men jag måste förlåta mig själv! Jag har svårt att lita på folk och det kommer ofta ut grodor i min mun!

Sjuk

Linjerna möts! Jag är sjuk nu igen! Jag måste sköta min medicinering! I värsta fall åker jag in!

?

Nere på 145 kr höll jag på att säga 145 kg. Så det går neråt. Jag tänker inte operera mig. Läkare är ofta såna svin. När jag gick på möte för att göra min gastric bypass så blir jag utskälld för att jag var så tjock. Han fattade absolut inte hur jag kunde ha råd att röka. Det var bara sånt förakt. Alltså kvinnosyn från 1800-talet? Min blivande stora kärlek får inte vara vetenskapsman.

Predestination

Jag....är trasig. Men jag är inte ensam. Vi möts i våra leenden och blickar och rörelser av samförstånd. I den här hårda världen. Jag älskar er. Jag ångrar alla gånger då jag varit dum och försökt att sätta dit nåt som inte finns. Jag vet vem jag är. Om ni undrar vad jag gör när jag är ute i mörkret så letar jag efter liv och ljus som håller på att blåsas ut. Jag måste hjälpa. Det är jag predestinerad att göra.

Borta

Det är inte så! Det är inte så! Du ser mig inte för du har aldrig sett mig!

Varför blir man utskälld för att man mår dåligt! Som att det skulle vara mitt fel!

Öde

Darr darr.....trembling. Hon talar engelska med en stark svensk brytning. Jag har inte haft någon tur. Men det är inte slut.

Där

Man manipulerar inte verkligheten! Jag är en vuxen människa! Jag kan välja! I almost had you där!

Skriva

Ska vara hemma och varva ner ett tag. Bli mig själv! Jag mår inte riktigt bra men. jag kommer tillbaka. Tack vara den här bloggen fick jag kontakt med det skrivna ordet. Jag är sjuk. Psykiskt alltså. Ni behöver inte vara oroliga., Jag klarar mig. Jag älskar er.

Psykolog

Just nu är jag irriterad på yresgruppen psykologer. De sitter där på sina terapisoffor tar jävligt bra betalt och allt handlar om status. Fast de fyller sällan nån funktion än att vara tråkiga.

Flit

Det är ingen som gör sina misstag med flit!

Sant

Jag måste förlåta alla. De som har skadat mig. Jag har ju skadat dom. Men dom förstår nog. Kan vi försonas! Det blir sant.

DUM

Det Leder ingen vart.

Vad?

Vad är det här för jävla människa! Vad har jag gjort? Vad är jag skyldig till? Kommer det att enas och bli fred igen inom mig.

Tre

De har kunskap om hur man gör musik! De ska använda den! Jag kan bara tre ackord på en akustisk gitarr!

Hand

Jag älskar er för att ni hjälper mig på olika sätt. En på jobbet berättade om sig själv. Hon sa killar gillar vackra händer och då blev jag glad!

Hjälp

Det var nån som ringde som hävdade att vi hade dejtat på julafton för två år sedan! Minns absolut inte! Det var jävligt obehagligt! Jag orkar inte! Kände inte igen rösten! Var ska jag ta vägen?

Trist

Jag kan det här med ekonomi! Jag är släkt med... Fan vad har jag blivit för människa! Skryter!

Tjock

Om man är överviktig! Så är man som tjej väldigt utsatt! Vi är bra på att läsa av vad en man tycker om oss när han ser oss! Jag känner mig sjuk! Det känns som......

Spar

Sen då vad hände sen? P lurade mig till en galen gubbe i ett rum på kungsholmen. Han stank av tobak. Han la mig på en brits och sa att han skulle driva ut mina onda andar. Han gick igång och pratade om sig själv. Men han sa en sak som jag har sparat.: Om du tar livet av dig så har du inte lärt dig nåt.

Flykt

Hon avslöjade sig själv och sa att hon hade haft en relation med läraren! de tog springnota och la sig och hånglade på en gräsmatta. Där tycker jag att hon är jäkligt omoralisk som inte betalar! För maten.

Kö

Jag hatar att stå i kö! Vänta på att alla bara ska handla! Försöker visa respekt! Jag är jävligt dålig på att stå i kö!

Ljussättning

Svårt! Jag gick en liten promenad i motvind! Tänkte på en sak! När man ljussätter så måste man få fram ansiktsstrukturen! Alla har olika!

Konsekvens

Jag försvann ett tag. Jag visste inte vem han var. Jag kände honom inte. Kunde? Jag skickade en gång ett sms fel. Skrev vem är du? Fick inget svar, Men hans syster skällde ut mig. Jag försökte be om förlåtelse men det gick inte. Det betyder nåt.

A

Ta den i tvåan har blivit ett ganska urvattnat begrepp också! Härom veckan satt de i tvsoffan och snackade om analsex kl 10 på morgonen! Är de för oss arbetslösa och sjukskrivning! Ska vi känna att förnedra oss och ge efter.

Pain

Idag så fick jag inte kontakt med någon! Jag försökte äta men ögonen gick i kors! Alltså att vara fet har lärt mig så mycket om människors förakt!

Trasig tjej

Måste bara säga en sak som jag kom på. Trasiga tjejer begreppet! Vi trasiga för att vi tillhör en uppbruten generation med plastmödrar självmordsbrev och tablettburkar, snodda recept! Vi ska vara sexiga som småbarn! Och veta vad vi ska bli när vi är tolv! Så fan ni ska sluta behandla oss som skit!

!

Varför är det oftast en kvinnlig förövare som målats upp som djävlar i media! Hon är skyldig till? Då deras utseende kritiseras hårt och bidrar till hur alla hatar henne!

.

Jag funderar på! Det var en gubbe som sa åt mig att sluta, att alla andra var så mycket bättre! Fan han kan väl sluta! Och komma på vad han ska göra med sitt liv! Förlåt alla som jag kallat idiot!

Mål

Skönhet och vikt och utseende får aldrig bli ett självändamål. Det står jag fast vid!

!

Hjälpa människor! Jag måste! Jag ska bli???

!

Manipulera aldrig med någon känslor! Torka aldrig tårar utan handskar! Love censurer all! Övervinner! Kärleken övervinner allt! Men jag....

Problem

Jag har inga förebilder! Min mamma? Låser mig! Visst fan kan nån vara intresserad av mig!

Sex

Sex, jag kommer ärligt talat inte ihåg hur många? Jag har satt igång ett brinnande inferno av sexdemoner! Är det mitt fel! Ska jag ta på mig skulden! Döm aldrig dig själv! Din största fiende är du själv! Ska aldrig mer använda ordet hen!

Livet

Det var en tjej som hjälpte mig idag när jag bara kände att fan nu hoppar jag från närmsta tak. Hon stod utanför ett café och fångade mig. Jag grät och skrek. Jag gick sen och såg skyfall-hängde inte med så bra i handlingen.Daniel Craig såg så liten ut plötsligt. Måste försöka få ordning här hemma. Killar gillar inte trashiga knarkarkvartar. Vem gör det? Jag ser fördjävlig ut! Men jag är inte ful. Ska fylla kylskåpet med vegetariska råvaror. Bli en lugnare människa. Man ramlar inte in på nån annans filminspelning. Så är det bara. Man ramlar inte in i nån annans liv. Men förr eller senare gör man det.

Svårt

Jag är så trött också på människor som ska imponera på varandra.

Alltså det känns som om jag inte har några vänner! Jag fick inte kontakt! Hon sa att hon inte kunde träffa mig.

Jag känner mig inte förstådd. Övergiven! Tur att biograferna har öppet!

Blir provocerad av författarporträtt att de har en egen skrivarlya och sätter upp små fina broderade ord jag gillar stök och kaos och blogga på tbanan men det blir ju också en klyscha.

Jag måste lära mig att hålla käften. Inte sprida ut rykten. Det slår tillbaka mot en själv. Alltså nu känner jag mig dum idag., 

Makt

En gång när vi skulle göra en film på världens hemskaste filminspelning så var en det en skådis som började skrika teknik och tjejer för att det tog lite lång tid vid kameran och alla andra började garva! Det blev bara så hemskt! Fast ändå roligt! Vi höll på lite extra länge! Härskarteknikerna känner jag till!

Framtid

Vad var det jag tänkte på? Hur fan ska det bli? Får jag en till chans att skriva min uppsats! Eller kommer jag att bli dömd till ett passivt liv? Jo men. Det ska ju bli jättekul att gå till sos,psyket och vad var det med en kurator? Men jag måste ju. Jag måste samarbeta!

Bjuden

Man ska inte gå på fester man inte är bjuden på! Men allt är så uppbrutet! Man får inbjudningar hit och dit men man känner ju om man är välkommen eller! Det här är männens värld! Som kvinna är man alltid själv! Fast glöm inte man existerar alltid i någons fantasi!

Sorti?

Känner mig helt groteskt fet! 148.8 kg! Ner! Jag åt en potatis idag. Jag vill inte vara fet. Tänker svälta nu! Men jag kommer aldrig ur min kropp! Kommer världen gå under ikväll? Då kommer min skapare att hämta mig med en 3size brudklänning och en tiara!

Osynlig

Det snöar. Det känns fortfarande som jag luktar och stinker. När min sista lön kommer så ska jag köpa gärnet på apoteket. Hela sortimentet nä jag skojar. Men jag är EXTREM, jag äter, dricker, äter medicin och röker(inte längre). konsumerar älskar nä jag skojar. Jag måste det. Jag har alltid fått känslan av att folk är äcklade av mig men jag menar de säger ofta att de tycker om mig. Och jag får hålla fast vid det nu när jag mår så dåligt. Nu har ingen ringt. Jag tror jag kopplar ut telefonen ett tag. Jag önskar att jag kunde bara upphöra att existera. Men jag får inte lämna mitt jordeliv på ett tag. Fatta att de finns så många människor som bara inte vill leva. De vill inte. Hur ska man man kunna få dom att vilja leva. Jag vill inte förstöra någons liv. Jag vill bara vara ifred. Jag gråter och gråter. Önskar. Känner att jag bara kläcker ur mig elaka saker. Vill därför inte prata med nån för att jag låter så sarkastisk och hård. Höll på att skälla ut en tjej i en blogg för att hon var så reklamigt distansierad inställd till film. Hon läser ju vanligtvis filmerna på ett intressant sätt men jag vet inte, jag skickade inte kommentaren.  Men hon kanske skulle jag vet inte vad kunna ta det. Det skulle kanske bli helt fel, var jag feg. Jag är inte konflikträdd annars men jag får aldrig ett svar när jag ställer en fråga. Det blir bara tyst. Hör de mig?

Viktigt

Sov dåligt i natt. Tänkte lite konstiga tankar. Slog på TV: N och vem var där om inte supermegaaffärskvinnan opera. Inget ont om henne. De handlade om vikt. Hon intervjuade en fd Biggest Loser deltagare som hade gått ner 104 kg. och sen upp hälften av det. Man såg hur han liksom skämdes för att han inte lyckades hålla vikten och halvt misslyckats. Opera sa på ett tvsätt att vikten är väl egentligen bara en siffra. Men det är den ju inte. Fan i Usa står kroppsvikt på körkortet, det är en del av ens identitet. När jag var med i Match skulle man skriva sin vikt om man vågade? Jag gjorde det. En som uppgav att han kom från Polen sa att han inte trodde mig. Undrar vad som hade hänt om det hade blivit vi?

Allting har en baksida.

Alla vi

Jag promenerade och staden kändes så tom. De var bara jag och på Odenplan var det nån tant som skrek "gå hem och knulla." Ja bara ja det kanske jag ska göra men med vem?" Kanske med henne men jag skojar bara! Hon var lika ensam som jag. Jag kunde inte hjälpa henne. Vet inte vilka vägar hon behövde gå för att nå dit hon ville. Jag grät öppet. Det var som att min förtvivlan bara gick ut.

Nu känns alla dörrar stängda. Alla firar jul. Och på stan är det bara turister. De måste väl bara tycka vafan bor hon här? Is she homeless/a prostitute or both? Nä. Skita i vad andra tycker. Det är det man ska göra men samtidigt är inte jag den enda människan i universum. Vi samverkar.

Trams

Asså ska förhandla med läk om mitt sjukintyg. Så att det inte blir fel. Alltså detta med funktionsnedsättning? Alltså vad är det för funktionsnedsättning det handlar om neurologisk eller.  Måste jag uppge den om jag söker jobb. Just nu kan jag inte söka nåt jobb?  Fast det är ju först nästa år efter alla helger. Asså min chef mitt förra jobb hon mådde inte bra. Hon berättade inte var det var men jag fattade ju. Hon blev ledsen när jag inte gav henne adressen till min blogg. Vi fick kontakt ett ögonblick men sen så började hon anmärka på mig men det är ju hennes jobb. Att jag fick sparken tillslut beror säkert på 17.000 saker. Men jag lämnar det bakom mig nu!  Hon berättade om nån bok som hette nåt i stilen "sluta grubbla börja leva".  Det handlar väl om att man håller upp en fasad. Man måste ju det. Som överlevnadsstrategi Jag som hatar såna tramsiga böcker gick ändå till "pocketshop" och frågade om dom hade den. men jag skulle bara orkat läsa sista sidan. Asså innan jag blev indragen i hela den här karusellen med Psykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen så gick jag till en psykolog på Sophiahemmet. Hon tog väl mig på allvar till viss del men hon fattade inte.Jag vill inte vara en tråkig konstnär som följer mallen efter vad överheten har räknat ut. När jag slutade som patient på Katarinahuset berodde på en kvinna som var psykolog och liksom bara snackade om sig själv. Alltså det här med ålder. Hon var säkert i 60 års åldern men hon såg mig som en lika gammal syster. Alltså Sverige och ålder? Hon bara men du vet? Nej jag vet inte hur det är att vara 60 och ta hand om en vuxen bebis och vara frånskild. Jag är 32  SINGEL yeah. Inga barn och ingen ringer. Bara myndigheter. Men fan! Tur att det finns böcker och filmer, musik.

Babyvoice

Asså jag mådde så jäkla dåligt idag alltså så det var inte klokt Fruktansvärd Huvudvärk.  Men nu så är allt bra igen. Jag ska gå och lägga mig i god tid. Jag gick två varv runt kvarteret på eftermiddagen och slank in på Blå Lotus där jag mötes av besynnerliga leenden. Sen gick jag hem och lagade nån slags pasta. Det var inte särskilt gott. Nu har maten blivit som något tråkigt då det varit gott en gång i tiden, när senast njöt jag av en måltid?  Jag vet vad jag gör fel och det är att jag sätter mig på tvären ibland. Jag minns för två år sedan då jag blev erbjuden ett låtsasjobb genom arbetsförmedligen och försäkringskassan och jag kunde bara inte genomföra det. Men jag visste inte vad det var jag skulle göra? Fick inga instruktioner. Det handlade om en dokumentärfilm om utvecklingstörda. Jag skulle skriva ett manus. Jag vet att mina handledare blev jävligt upprörda över när de märkte att jag bara sket i att göra mitt jobb. De bara men vad är problemet? De satt och psykade mig i kvart. Sen hoppade jag av. Det var väl inte bara mitt fel att det inte blev nåt. De är svårt att göra saker på betsällning och jag ville inte på nåt sätt hänga ut nån på fel sätt. Men när jag såg "Catfish" så förstod jag hur man kanske kunde ha gjort det. De värsta var väl att en av handledarna bara "men varför skakar du" Dina ögon har ingen livsgnista i sig." Jag kunde inte försvar mig just då. Sen satt de och läste min blogg och sa att i bloggen så är du rolig men inte i verkligheten. Det var helt sjukt. Men jag blev inte knäckt. Varför njuter vissa av att trycka ner andra? Alltså jag ska använda dem i min nästa film. Då jävlar finns det ingen nåd. Skulle vara roligt om någon väldigt mjuk och vän person spelade förrövaren med dockansikte och bebisröst.

Med

En sak som var otäck på förra läkarmötet var när läkaren plötsligt sa att jag skulle sluta ringa till dom. Som att det var...? Ja jag tänker inte göra så stor grej av det. Men det kändes som en varning. Vad  fan ska man göra då? Ska jag läsa i Fass själv? Kanske försöka komma in på  läkarlinjen och lära mig från grunden hur allt fungerar. Men jag vill inte gå i min fars fotspår. Nu när man är arbetlös/sjukskriven känns drömmarna och hoppet lite svåra att hålla vad liv. Man bara blir helt passiv. Men fan alltså International center of photography i NEW YORK, Stockholm Filmskola. Jag gick alla tre terminer!Alltså det var så jäkla mycket bråk och maktkamp. Det var surt förvärvad kunskap. Jag har sålt alla mina kameror. Bilderna blir så livlösa. Men jag tänker inte bränna mina negativ. Det är svårt att bli profet i sin egen hemstad. Men jag har ju inga vänner i USA jo det skulle vara B. Han höll på med musik och träffade en fantastisk tjej som han gifte sig med. Han log alltid åt mig på ett speciellt sätt. Vi var vänner och han kom med med värdefulla upplysningar om hur saker fungerar.  Jag trivdes aldrig på skolan speciellt bra. Fast jag ångrar absolut inte att jag gick där. De flesta frågade om hur mycket det kostade inte om utbildningen. Känner att jag inte passar in nånstans just nu. Asså man kan ju inte säga att man är sjukskriven för då går ju folk igång på eländet och misären. Så man får väl helt enkelt säga-Det är lite tufft just nu! Jag ser ingen glädje i att sitta på tråkiga tillställningar och ljuga. Vill bara vara i fred.

Harmoni

Hur finner jag lugn och harmoni. Det känns nu som om allt håller på att gå åt helvete. Jag behöver vila upp mig ett par dagar. Sova och komma i en normal dygnsrytm. Asså jag och new age gifter oss inte riktigt! Jag har köpt så många flummiga böcker och gått till så många olika healers och medium men inte finner jag nått lugn eller är det ett svar jag söker. Jag menar jag är väl kanske i grunden skeptisk det är väl kanske det som förstör. Jag vill linda in all min smärta och sorg i något drömskt och luddigt. Vila i något som svävar mellan mystik och något okänt.

Ett kvinna jag var hos som spådde i änglakort med mera sa lite roliga saker. Hon sa att jag var som en svamp som sög åt mig negativa energier och att de låg på min aura. Då garvade jag bara rätt ut.

Upp och ner

Allt är upp och ner och kaos. Jag ska försöka samla mig och skriva en lista i "anteckningar". Först duscha. Nu känns allt så här svårt att jag måste anstränga mig för varje steg jag tar. Jag känner hur hela jag bara stinker! Måste ha nåt att se fram emot! Hatar julen! Det blir nog en film! Inte om julen! Den första låten jag hade på hjärnan när jag vaknade var thunderstruck!

Veggie

Jag tror att jag ska bli vegetarian! Jag var det ett par månader när jag var 15. Inte för att jag ska gå ner i vikt som jag ska bli det. Men för att jag på sista tiden ätit så mycket kött! Jag kollade på debatt när det nu var och en expert sa att folk blir feta av topp tre charketurier, chips och så var det nåt till som jag har glömt. Varför är jag så dum ibland! Jag behöver inte tänka på vad andra säger. Jag vet ju innerst inne vad som är bäst för mig. Jag minns när jag var liten! Allt var inte svart och vitt. Jag var också taskig! Ingen av mina vänner har ringt mig! Jag försökte komma fram men det känns som om de är lite rädda!

FIGHTER

"Ur brevet från Soc: " Vi har ett utbildningsmaterial med namn "pip". Det innehåller 10 livsområden. Vi väljer tillsammans vilka livsområden som är adekvata för just din situation. Ta med ditt läkarintyg som styrker din funktionsnedsättning."

Ska bli spännande och ser hur det här går! Jag prenumererar på veckorevyn för de piggar upp bland alla myndighetspapper. För de tar upp viktiga saker som tex  det här med kroppshat och självförakt på ett smart sätt till de som är målgruppen. Även om jag med min ålder kanske inte tillhör den så kallade målgruppen i nummer 2013 01 s 56-57. De illustrerar med två modiga tjejer som berättar sin historia. När jag läste artikeln fick jag ett annat perspektiv på min egen situation faktiskt.  Mitt forum är just nu bloggen. Jag är ingen vanlig tjej hur nu det definieras. Men jag har inget stort kontaktnät med folk med viktiga jobb, mina föräldrar är/var inga media/förlags/kultur människor. Men jag tror att mina ord når fram till dem de gäller.

Jag tänker gå till mötet  med soc med flaggan i topp!

Normer

Har ni tänkt på en sak? Hur allt omkring oss är styrt av normer? Alltså jag vill inte låta som nån trist pedagog. Men "feminister" visst de ser olika ut och en bild jag hade var att de inte rakade sitt kroppshår. Men så fick jag en tankeställare då Julia Roberts höjde armen då hon mottog statuetten och det gick ett sus av äckel bland åskådarna när armhålorna var orakade. Julia Roberts bryter mot normen i sin grupp. "Feministerna" i sin grupp skulle bryta mot normen om nån plötsligt hade stringtrosor då skulle de andra bli really disgusted. Jag har upptäckt att nu när jag av olika skäl inte har någon intim realtion med någon låter mig själv förfalla. Alltså undermedvetet. Jag märker ofta av att jag bryter mot alla normer i hela universium. Ok jag har kläder på mig när jag går ut. Naken hemma. Nä jag skoja om det sista! Att jag inte anstränger mig att vara vacker gör mig på ett sett vacker för att jag är fri. Men om jag blir hela tiden påmind om vad jag kan förbättra. Ligger att vara feminist verkligen i yttre attribut?

Wow

Shit handlingsförlamningen släppte! Jag gick in på sats på kocksgatan och sa upp mitt medlemskap! Wow! Asså snacka om dålig affär för mig! Jag träna typ 4 ggr på två år. Typiskt mig att slösa! Nu ska jag bada på eriksdalsbadet! Skaffa kort där! Jag trivs bättre där!

Offerkoftan passar inte

Orkar inte med den här vardagen. Jag menar jag har ju inget arbete. Jag låtsas att jag har ambitioner men det har jag ju inte. Jag väntar på svar från försäkringskassan. Vet inte om jag fyllde i blanketten rätt. Det brukar ibland ringa från dolt nummer och då är det någon myndighetsperson. Igår var det från  sos hon liksom lindade in det i att du kontaktade mig i fredags och det gjorde jag ju inte så jag blevlite skrajsen först men så ringde jag och då sa hon att det var min psykkontakt som hade kontaktat sos. Jag blev mer eller mindre övertalad av psykkontakten att gå med på att ha boendestöd. Ett brev damp ner i brevlådan idag och där framkom det att jag skulle gå med på att svara på en massa frågor. Inte igen! Jag gjorde det med den där stränga fast ändå lite charmiga kvinnan för snart två år sedan. Hoppas att denna dam har något försonande drag. Så att det inte blir knäckande jobbigt.Jag vet att de kollar upp allt de kan kolla upp. Kollar att man inte ljuger. Men samarbeta efter bästa förmåga ska jag göra. Jag ska inte vara otrevlig. men jag ska också skydda mig själv och mina intressen! Alltså psykkontaken är mjuk  och "snäll" men om jag och hon skulle gå på samma gata skulle jag aldrig känna igen henne. Det är tråkigt att det har blivit såhär. Att jag får allt svårare diagnoser och blir alltmer indragen i samhällets "skyddsnät." Jag vill skriva men när jag säger att jag skriver på en bok så låter alla skeptiska. Eller är det jag som har trappat tron? Vad är det jag tror att alla är så lyckliga och har perfekta liv. Det är ju inte så. Man kan ju aldrig veta hur nån har det. Men en sak har jag märkt att folk är lite såhär ja men du kan väl säga nåt Bea, du säger ju inget och när jag säger något så blir folk bara men så kan du ju inte säga! Det är ju helt sjukt. De dömer. Idag var jag ute i slasket och rusket och råkade höja rösten en aning jag gick med min gamle far som snart är 70 och han följde med mig för att köpa nya skor. En tant vände sig om eller säger man tjej även om de som är 50 plus och man såg hur hon bara blev helt förfärad? Kände mig som det miserabla vrak jag var. Men det kändes bättre när jag fick på de nya skorna. Nu kan jag gå långpromenader igen.

Movie

Jag har lyssnat på boredom av buzzcocks flera ggr nu för att det är ett sånt jävla drag i den. Dock skulle jag aldrig våga stå längst fram på en punkspelning.

Om jag fick regissera en film så skulle jag ha med den låten när en person drabbas av en psykos. För den e så här "Ring a linga fucking thing" och "I'm living in this movie but it doesn't move me" Jag vet inte vad som skulle hända, kanske att hans tjej har gjort slut och han tappar allt. Jag såg film en gång som hette "The nines" och den var episodisk men i en del så fick killen spelet när tjejen gjorde slut, han tog ut grillen på gräsmattan och slängde i bilder och gosedjur och hällde på en massa bensin och tände på. Sen åkte han ner till några skumma kvarter och fick kontakt med en hora så gick han och köpte crack. Sen blev han fälld för mordbrand eftersom elden från hans lille minnenas  barbeque hade spridits. Hna fick sen ha fotboja.

Buzzcocks - Boredom. Rare 1980 video Boston USA - audio better than Spir...

Blondie

 Gick och såg Blondie av Jesper Ganslandt. Jag måste säga att det var fantasilösa sexscener. En tjej som rider sin kille och kastar med det blonda håret och stönar. Man bara okej och detta är en film från 2012. man kanske ska kasta in lite nutida äkthet? Alla skådespelarna är ju supersnygga och attraktiva, Fast det skulle ju alrig fått rollen om de inte var det. Filmen presenteras i 3 akter. En mamma och 3 döttrar de är alla blonda i fyra olika nyanser. De svimmar, bråkar och kräks men är alltid behagfulla och mystiska. Orkar inte analysera mera? Men man bara jaha. Kvinno
porträtt av en man. Hora/Madonna. Hora/Madonna. Carolina Gynning har något sårbart över sig. Man minns henne. Varför är hon så trasig? I rollen alltså.

No cure

Jag hade gått upp ett kilo! Fuck! Min kontakt på överviktscentrum och jag pratade ikring om jag har hetsätningsstörning eller om hon skulle tala med läk om det! Igår kväll åt jag en skål chips, en skål jordnötter och nåt annat ofräscht! Idag när jag befann mig på tunnelbanan blev jag svimfärdig! Jag hade inte ätit nåt sen frossan igår! Så jag gick och köpte en banan. Det var bra! Nu ska jag fokusera på fasta måltider! Tror att det är bäst! Asså jag vet att jag äter på nätterna för att jag mår dåligt! But food is no cure.

Ett minne

När psykologer och folk och fä frågar om min barndom och om de kanske vill veta om jag blivit mobbad och jag säger nej. Men sen väcks minnen till liv. Jag var 11 år och mina kompisar tog in mig i ett rum och sa att nu ska vi lära dig att klä dig fint och dansa fint på skoldisco. För du har fula kläder på dig och dansar pinsamt fult. Alla skrattar och tycker synd om dig. Sen tar det stopp och jag minns inte mer.

Dream

Jag kommer ihåg flera gånger då jag har gjort bort mig nu när jag tänker efter! En gång jagade jag en kille över en skolgård när jag var full! Stackarn var ju livrädd. Jag går ofta ut själv och det är svårt att få kontakt. Många ggr har jag råkat ragga på bögar! Jag måste vara aggressiv och urskillningslös. Fast de tycker för de mesta att det bara är roligt! Jag ska aldrig sluta för visst blir det pinsamt men vem bryr sig! Visst ibland när jag slutar vara så på så kanske nån vågar sig fram. Nu känner jag bara att jag skiter i allt som har med raggning att göra! Jag menar vafan tjänar det till! Jag ser mig själv som ganska trasig och känner att vem fan kan va intresserad av mig! Jag har heller ingen lust att träffa nån idiot som behandlar mig illa. Som bara är dryg och jobbig och tycker att jag är fet och äcklig! Fast jag vill inte hamna med nån freder heller! Som ba en brownie till! Nä jag skiter i vad min typ är. Han ser nog tvärtom ut som min drömbild!

ut

När jag tänker efter har jag fått sparken från alla jobb jag haft och blir ofta ratad av folk i många övriga situationer. And that's because I'm so different! Kom ihåg en gång när jag varpå en klubb. Jag kände ingen slösade upp en massa pengar och bjöd folk. Gjorde säkert av med flera tusen. Så jävla onödigt. Sen så blev jag kräkfärdig stod och spottade på golvet å kom vakten och slängde ut mig. Har blivit utslängd så många ggr från klubbar för att jag beter mig onormalt. Jag är inte normal. Fatta det alla som läser och känner sympati. De försöker forma mig till en normal. Det är ju det kontakten med psyket går ut på, de har kopplat in socialtjänst så att jag ska få struktur på mitt liv och bli som alla andra. Ibland undrar jag om jag är en riktig människa? Men jag är stark.

Sting

När jag precis hade åkt upp för rulltrappan på Skansen så var det en ung tjej som frågade på engelska? "what happens if i go down? Jag ba: the exit is downstairs! Hon stod kvar och jag undrade vad hon ville! Sa inte men hon vek undan. Först nu så fick jag dåligt samvete! Hon kanske var i knipa! Fattar egentligen varför alla kommer fram till mig! Jag köpte en tidning av en ledsen kille. Men jag kan inte bära hela världen på mina axlar. Jag är väl kanske lite för snäll och bussig. Jag menar man måste ju tänka på sig själv ibland! Men jag måste säga att jag älskar mitt liv. Trots att det inte är perfekt!

Skansen mys

Haha hur korkad får man bli? Jag tog mina sista pengar och betalade Skansen inträdet på 120 kr. Men jag ville så gärna till idyllen! En verklighetsflykt! Min iPhone laddade ur och jag hade sen bara ca 30 spänn kvar. Jag gick in på en gård och kände att jag må se ut som jag lever på 1800 talet och fantiserade hur jag skulle försörja mig. Skriva var min första tanke. På den tiden och vara 32 och ogift var väl inte helt okej även om jag inte är nån historiker! Skulle säkert gift mig med nån som var fager men inte fick upp den! Vad hemskt! De killar som dras till mig är om jag ska hitta en röd tråd smala, bleka och kanske lite rebelliska. De som inte dras till mig är pappabetalar typer. Så är det! Jo jag köpte en kaffe sen för mina sista slantar. Bruden framför mig i kön köpte en glögg och när hon skulle gå sa frågade hon om alkoholhalten och slängde ut glöggen när hon fick höra att det var 10 procent! Flickan som trampade på brödet! Undrar vad hon får för straff? Jo egentligen gick jag mest dit för j skull! En tjej jag känner som jobbar med lotteri!

Walk of shame

Ska fortsätta spinna vidare på det här med att vara fet och varför jag är en så bra kund hos bantningsindustrin. Jag är på inget sätt dum och förstår intellektuellt sätt att man ska göra av med fler kalorier än vad man tar in för att man ska gå ner i vikt. Jag har inte särskilt dåligt självförtroende och självkänsla heller. Jag lyckades tom sluta röka efter 17 års rökande då jag var uppe i 1,5 pack om dan. Nu har jag varit rökfri ett år .  Där är väl alla med? Varför kan jag inte bara göra matsedlar som jag följer, väga mig, gå långa promenader. Ha ett slutmål och sätta upp delmål. Varför? Varför?

 Jag är läs och skrivkunnig. Det är dessutom inget fel på min hörsel. Jag ser löpsedlar som skriker ut "tappa 10 kg innan midsommar". Jag läser månadsmagasin, veckotidningar , kvällspress och morgontidningar, ser på tv, använder internet. Där möts jag hela tiden av bilder på smala och vackra människor och budskapet att de mår så jävla bra och äter så rätt är så hälsosamma och motionerar så mycket. De tjocka är med i små reportage där de talar om hur dåligt de mår, hur sjuka de är och hur utstötta de är i samhället . Nån gång kanske en tjockis går i emot detta och ger uttryck för att hen mår alldeles utmärkt vilket möts av vilda protester i kommentatorsfält osv. Råd från vänner och främlingar vilken bantingsmetod som är bäst haglar över en var man än går. Alltså jag blir hjärntvättad. Det sker en form av hetsjakt på mig för att jag är tjock. Jag bli indoktrinerad med ett budskap att jag måste bli smal till varje pris. Få är de som säger att jag duger som jag är. Summan av allt detta är att jag undviker sånt jag tycker är kul som att gå ut på klubbar och vara bland folk för att jag ska banta och vara hemma. Jag kan inte handla de kläder jag vill ha. Jag skiter i att söka jobb för vem vill ha en tjock på sin arbetsplats. Jag undviker att dejta för vilken kille vill ses ute med en fet? Så lever jag på hoppet om att kunna bli "smal" en dag. Who am i trying to fool? Jag kommer aldrig bli smal. Även om jag går ner i vikt så jag till synes sätt ser ut som vem som helst så kommer detta tankesätt att leva kvar. Så jag läser om nån som har lyckats jag blir så glad för hens skull så jag prövar samma metod ut i ren deperation. And fails. But you are doomed if you don't try? Kanske är lösningen att bara kasta allt jävla skräp från bantningsföretagen och släppa pressen på att jag måste gå ner i vikt. Då kanske jag finner en glädje i att äta igen och äter då normalt. Det här med att ställa upp i förnedringsteve är ju so not me. Så att jag sökte Biggest loser var ju helt knäppt! Men jag gjorde det för att jag inte såg en annan väg ut. Nu var det ju en jävla tur att jag inte kom med. Men det hade blivit jävligt bra teve!

Doomed

 Min våg jag har hemma har jag snart vuxit ut om jag inte går ner. Digitalsiffrorna står och klämtar på 150 kg och det är precis vad vågen klarar av. Asså jag är medveten om att väga så mycket innebär att man lider av sjuklig fetma. Så det behöver ingen viktigpetter tala om! Jag går ju på överviktscentrum och väger mig på deras "industrivåg". Den visade förra gången 151 kg och min våg visade error och nu har jag nog gått ner ett kilo eftersom den ger utslag nu. Fast jag åt choklad idag. En hel chokladkaka med nötter. 1000 kcal? 1200? 1500? ett helt dagsbehov! Har slängt pappret!  Det som sårade var när min bästa kompis sa att hon inte kände igen mig. Jag vägde ju ca 70-75 kg förut och jag är 173 cm lång. Det var ju en normalvikt om man utgår från bmi's tabeller. Sen för sju år sedan när min sjukdom bröt ut så ökade min vikt succesivt och nu är vi uppe i 150 kg. Dock har jag inte ökat i vikt sedan i maj. Men jag måste ju göra nåt! Men jag gillar inte när folk ska pusha mig  att ingå nåt jävla slavkontrakt som Itrim. "kompisen sa att Itrim har ju bäst siffror av alla? Det tror jag inte på! Alla de jag har talat med har misslyckats. Man måste dessutom äta pulver i typ 3 månader och köpa deras jävla produkter som de prackar på en. Pulver har jag testat utan nån som helst framgång. Jag kan ju för skoj skull räkna upp allt jag har testat: Aftonbladets viktklubb, viktväktarna, LCHF, GI. överviktscentrum, gym, boxning, tallriksmodellen, detox, otaliga böcker om viktnedgång bantningspiller-receptfria, xenical, cambridge, Nutrillette. Body for life. Sökt till Biggest loser inte kommit med. Gått med i deras klubb på nätet istälet och inte fullföljt: Hoppat av Gastric Bypass operation två veckor innan. Jag kan dessutom tillägga att när jag anmälde mig till viktväktarna så gick jag raka vägen från mötet och beställde en pizza. Nåt är fel i min hjärna. Jag är destruktiv som äter helt fel. Varför gör jag så? Finns det nåt svar. Kan jag bli frisk från min övervikt?

Why smart people make stupid mistakes

Visst har jag gjort dumma grejer. En gång följde jag med en kompis på en efterfest där jag visste att de var knarkare så mycket riktigt på morgonen så var plånboken borta! De hade tatt den. Detta var i ett annat land så jag kände mig lite rättslös. Var liksom inte läge att polisanmäla. Fast jag har också hört saker om folk som varit på middagar med vanliga människor och blivit av med värdesaker. Så tjuven kan i princip vara vem som helst!

Heart

Bipolära träffen var som en pensionärsansamling. Jag var den yngsta och jag är ändå 32 år. Blev ju besviken men vad hade jag väntat mig! Fikamys på lucia! Men jag pratade med en kille som var 3 år äldre än mig. Vi hade en del gemensamt med våra kulturintressen. Tror han var nyinflyttad! Sen pratade jag med en äldre kvinna typ 60 plus! Hon var trots sin vänlighet avvaktande och avslöjade inget om sig själv. Jo hon sa att hon var kassör i föreningen! Tror inte jag kommer gå på fler träffar men jag ska besöka biblioteket! Jag gillar att vara bland yngre! Skulle då aldrig komma på tanken att gå på på nån festival då publiken är purung. Jag menar inte Roskilde utan mer Emmaboda! Och trots att det bakom de gamla rynkiga söta nunorna hos pensionärerna på bipoklubben döljer sig ångest mörker och emotionell smärta så tror jag inte att vi kan mötas över generationsklyftan. Men jag och killen kanske kan jobba ihop och nej jag är inte intresserad på det sättet! Vill nog inte inleda en relation just nu. Visstt kanske jag blir kär i nån! Nån gång.

Kluvet

Efter läkarbesöket så föll lite bitar på plats. Jag satt med sjuksköterskan och snackade. Så kom läk in och jag kände att de kommunicerade över huvudet på mig men de bedömde att jag inte är akut sjuk. Asså de sa inte det men jag fick gå hem. Det som är bra är att de tror på att jag kan få ett friskare och normalare liv då jag inte är beroende av nån annan som nu är jag ju beroende av pappa. Jag tog upp det här med schizoaffektiv diagnosen och läk drog en lång utläggning om diagnoser om om jag förstod det rätt är jag främst bipolär with a little touch of schizo. Han sa ju absolut inte så det är min egen tolkning. Ikväll ska jag på balans träffen! En samlingsplats för bipolära!

Social Media

Gick ut en sväng. Jag drog mig till gator där jag fick vara ifred. Är inte rädd för våldtäktsmän,rånare,galningar med morakniv eller vad som nu kan tänkas hota ens liv. Dessa föreställningar är liksom som seriefigurer. De finns inte. Händer något hemskt så gör det det på ett jävligt oväntat sätt. Jag känner mig lugn. Jag gick till Katarina kyrkogård och instagrammade en bild på snön, ljusen, husen och allt. Fick som vanligt inga reaktioner. Man ska väl vara lite rå, edgy, hipp och cool och tuff eller säker och instagramma måltider, ta självporträtt. Liksom utge sig för att man bjuder på sig själv fast man inte gör det. En tjej i mitt flöde tar bilder på sin fettfria mat och på sitt eget utmärglade ansíkte man bara har lust att säga "jag bjuder på mcdonalds" men då skulle väl hon säga "vasaru tjockis?"  Ska väl kunna göra en kvalitativ undersökning på mitt instagraminnehåll nån gång. Jag kanske blir överraskad! 281 bilder, 81 följare och jag följer 165 personer både kändisar vänner span och fan och hans moster. So far!

Hopp

Begärde hem en kopia på sjukskrivningen och det står att jag är schizoaffektiv!! Hur ska jag förhålla mig till det? Jag googlade det och kände en obehagskänsla! Det är som en dödsdom! Nu ser jag liksom hur mitt kommer att bli, stark medicinering,sjukpensionär, bo på nåt jävla hem! Ha hemtjänst vid 45 års ålder! Fy! Tur att ordet är fritt och man kan skriva om sitt elände.

Debut

Jag var på en författarträff
på Debaser Medis! Det var årets debutanter som pratade och läste ur sina böcker. Det var intressant, jag hade inte planerat att gå dit men så såg jag notis om det i lokaltidningen. Blev nyfiken! Innan allt drog igång så var det en kille som frågade om jag var författare! Nej sa jag och garvade! Oh nej! Men jag skriver sa jag, nämnde inte min blogg men jag drog nån vals om ett bokmanus som det där jag pratade om i ett tidigare inlägg! Han sa att han också skrev på en deckare!! Sen drogs allt igång och jag hörde 3 författare sen var jag tvungen att gå! Kände mig sådär orolig och var rädd för att flippa! Nu är det bra igen!

Mitt i ett äventyr!

Abilify slog till med all kraft. Jag tog 15 mg i morse för jag var så uppe i varv. Hade tänkt att skriva den där romanen på kb men på Slussen ändrade jag mig och hoppade på tuben mot Hässelby och steg av rådmansgatan. Blev så jävla hungrig att jag gick in på det där kebabstället vid stadsbibblan. Med dåligt samvete satte jag i mig nån slags maffig anrättning med pitabröd. Jag som är tjock bör inte äta snabbmat men jag var så hungrig att jag bara inte tänkte klart. Sen gick jag till valand,cafet och käkade äppelkaka för då var allt liksom redan kört. Sen så var det som att jag fick en istapp i huvet, det var abilify som slog till plus matkoma. Alltså mina ben bar mig inte jag hade datorn i en rosa tygkasse från monki men jag tänkte bara måste hem. Så jag gick hem! Och sov och nu så har jag ingen lust att skriva. Igår såg jag "livet är underbart" hade länge tänkt se den. Blir mer film ikväll! Romanen får vänta. Jag vill fly från problemen inte skapa nya. Haha!

Stort

Nu är jag lite småmanisk men jag tänkte skriva en skämtbok om bantning. En som med humor skildrar hela det här vad man ska göra när man har blivit tjock och vill gå ner och bli normal. Få plats i stolar kunna åka bergoch dalbana osv kunna handla kläder i vanliga affärer och slippa gå till afärer som heter saker som "Mullig och go" Curvylicious osv. Obs det är ingen faktabok utan en roman som vasst och säkert och hänsynslöst skildrar hjälpen och stjälpen man kan få när man vänder sig till landsting och är öppen för kommersiella alternativ som viktväktarna, fredrik paulun aftonbladets viktklubb, cambridgekuren rena bodybuildarmetoder fast gör det själv med pinnar och stenar osv. Så får vi inte glömma bantningsprofessorn Stephan Rössner som alltid dyker upp som något slagsnyckelvittne i alla debatter om fetma. Jag vill leka med företeelser som för och efter bilder och sanninghalten i dessa. Och det här att är en viktnedgång en ren solskenshistoria i alla lägen är det verkligen så? Vad händer efter fem år? Många gånger har de som hjälper en ingen erfarenhet av att själva varit tjocka. Många är det som hånar tjocka i media nu senast Katrin Z och Charlotte Flinkenberg. De har själva säger de varit överviktiga och det var det värsta det har varit med om säger de själva. Varför hatar de är tjocka och tycker att dem inte passar in på en träningsreklam för att de inte ser sunda och hälsosamma ut? Varför hånar Charlotte F en stackars ledsen sjuk kvinna som var med i biggest loser gick ner och sen upp och nu har dålig hälsa och måste opereras. Charlotte säger att kvinnan typ får skylla sig själv för hon har ätit så mycket. Att man inte ska dalta med tjockisar. Ska man dalta med Charlotte en iskall karriärvinna med onda avsikter. Hon skriver nån jävla skitbok som hon kallar "från Godisråtta till 38." Då hon stoltserar med bedriften att ha gått ner från 86  till 61 kg. Kan ni så kan jag! Säger hon. Jag åt hejdlöst men nu har jag skärpt mig. Jag är nu den jag vill vara. Jag kan ha armanijeans tom jag menar shit asså. Nä fy bubblan. Jag har gedigen erfarenhet av detta med fetma och vet jag pratar om. Kanske tror Charlotte att hon fortfarande är äcklig och tjock fast hon försöker låtsas om att hon har blivit fri från monstret fetma. Även fast hon kommer i alla fina modekläderna och sitter på nån tjusig chefredaktion och äter sushi och dricker cola light så måste hon gå ut på toa och kolla sig i spegeln att det inte kommit nån ny valk.  Vad vill du säga med din bok Charlotte! Kolla alla ni jävlar som behandlade mig som luft för att jag inte var som er. Nu är jag det ni ser upp till. Eller? Är jag fortfarande för tjock?

LOVE

Lyckligtvis är man ju ovetande om vad alla tycker om en. Man hör inte det som sägs när man inte är närvarande. Visst blir man nyfiken och skulle vilja bugga dom ens sk kallade vänner. Nu låter det som jag är bitter eller arg på nån men det är jag inte. Saker är som det är.

Tror jag börjar bli lite manisk för jag tappar lite tidsuppfattning också går jag upp i varv. Skrattar lite för mig själv. Jag känner varningssignalerna så jag gör bäst i att motstå impulserna att gå ner till närmaste ölhak och grabba tag i första bästa människa och lösa världsproblemen. Visst man kanske i bästa fall får en kul kväll och en vän för livet och i värsta fall men för livet. Men jag vill inte förvärra mitt tillstånd så jag försöker ta det lugnt och varva ner. Hemma.

Lustig grej som hände ner jag gick på Götgatsbacken. Det kommer fram tre små troll(läs ryska killar) och frågar på ryska var Patricia(båten alltså hoppas jag)  ligger och jag som aldrig har läst mig ryska förstod fast vadå det kanske inte var så svårt men ändå när jag pekade och förklarade på engelska så blev den ena så glad att han kysste mig på pannan.

Jag hade sett Diary of a lost girl på Filmhuset. En stumfilm av Pabst. Minns sluttexten:  A little more love and no one would be lost in this world.

Skratt!

Kom hem från 90 års kalaset i Täby eller var det var. Det var min pappas farbrors fru Sonja som fyllde år. Lite efter att det här med att folk uppenbarligen finner det roligt eller njutningsfullt att jag skriver om mitt liv och att jag inte anstränger mig för att framstå enligt gängse normer. I min presentation säger jag att jag är både fet och bipolär vilket stämmer men det är ju inget man ska skylta med tycker kanske vissa och det tycker jag är kul att se vad som händer när man gör som man inte ska. Visst är det befriande på nåt sätt att läsa om någon som har det sämre. Kanske därför jag älskar att läsa "Situation Stockholm" nån är prostituerad och går på heroin vet inte om jag tycker det är kul. Men jag kan ju heller inte vara så förmäten att jag tror att min tillvaro skulle vara bättre en hens. Visst jag går inte på heroin vilket är jävligt dyrt farligt och fruktansvärt. Jag är inte prostituerad men jag kan i ärlighetens namn inte säga om mitt sexliv är bättre än horans. What the bleep do we know. Man blir ju även om jag går ut med mitt riktiga namn Beatrice Wahlberg så blir ju en blogg karaktär.

I sjuan då jag fortfarande gick i Runby skolan i Uppl Väsby så hade vi en datalärare som hette Ingvar. Han svettades jättemycket under armarna så det var så stora ringar på tyget på tröjan. Då på avslutningen var det nåt ljushuvud som gav honom en deo i present. Alla tyckte det var skitkul. Men jag tyckte mest synd om Ingvar. Summa sumarum alltid är det nån jävel som garvar åt en, vad man än gör och alltid är det nån som tycker synd och nån som inte bryr sig alls.

Hej hopp!

Östra station klockan är 15 om 1 timme och en kvart ska jag träffa min pappa som jobbar på sophiahemmet som läkare. Han slutar 16. Ni som undrar varför jag med en högutbildad far kan vara så långt ner på samhällets botten så beror det verkligen inte på honom för han har stöttat mig ekonomiskt och uppmuntrat mig att göra det jag vill. Han stod bakom då jag åkte till new york som 20 åring. Och gick på en fotoskola för då ville jag bli fotograf sen kom jag på att jag inte var tillräckligt begåvad för att fortsätta eller om vi säger så här jag tappade intresset och det berodde kanske lite på att jag ville lära mig mer om film. Jag gick Stockholms filmskola och där regisserade jag och fotograferade och jag vet att de andra i teamet tyckte jag var jobbig jag mådde ju så dåligt och grät på mötena. Tragisk tjej! Vår slutfilm hette otacksam och handlade om en kille typ 40 som ger bort en plastikoperation till sin fru på hennes födelsedag! Tomas Norström spelade killen. Den blev inte bra asså inte Skitdålig men helt menlös. Vi skulle gjort en sci fi komedi men den iden stötte på massiv kritik från skolans ledning. Vi skulle ha stått på oss! Så här är jag med utbildning men jag är inte verksam och jag gör inte karriär. Men jag tror på tre T- tur, talang och timing. Nu är jag sjuk men jag ska tillbaka på banan! Träffade en gammal lärare på bussen! Han ingjöt hopp i mig och han såg mig som en begåvad tjej ja ursäkta jante! Men nu ska jag nog görA något av min film ide jag har i byrålådan! Fast den innebär att man jobbar med barn och djur.

Identitet

Min  kväll har varit fin. Jag var på filmhuset på evenemanget "Psykologer kollar på film".  Vi asså jag är ju ingen psykolog som ni vet men Elsas kille Jonas är det och han håller i hela evenemanget. Elsa är en tjej jag gick i gymnásiet på Södra Latin med. Hon var stentuff med mycket bestämda åsikter vill jag minnas. Jag kände mig alltid lite osäker i hennes sällskap men jag gillade henne ändå. En gång var vi (tror det var -98) och kollade på när "Tindersticks" spelade i konserthuset och då var det här bandet (orkar inte googla) med hitten "Brimful of asha" eller vafan den nu hette förband. Tindersticks var bra, de var tät stämning och det kändes mäktigt. Jag och Elsa skrev sedan en recension till skoltidningen som blev refuserad av "chefredaktören" nån präktig bullmamma typ i naturklassen som just precis skulle ha ett matrecept där vår recension skulle vara. Men jag är inte bitter! Inte Elsa heller. Hon har nog kommit över det vid det här laget! Hursomhelst, idag så visades en film "Catfish" en mockumentary eller var det på låtsas? Okej nu kan ju jag som har en dator ta reda på hur det ligger till men jag vill inte "why spoil the mystery" liksom? Psykologerna, alltså Jonas och nån annan snubbe som såg lite indie/pop/alternativ  eller jag vet inte är ingen expert på subkultur och stilar de ville inte slå fast om det var fejk eller inte. För diskussionen skulle handla om identitet och livslögner och självbedrägeri vår moderna tid och detta virrvarr med sociala medier. Jag kan dra storyn på "Catfish" i korthet.. En snygg cool häftig kille i New York  får en målning skickad till sig själv på en bild han har tagit och som publicerats i en tidning. Konstnären är en 8 årig flicka som bor i nån liten håla i USA. De blir kompisar på facebook och sen blir han även vän med flickans mamma och syster och bror och fler personer alla ser jävligt bra ut, vackra friska människor. En korrespondens som är både virtuell och analog eller vad man ska kalla det tar form och det skickas målningar tröjor och fan och hans moster. Han får jättemånga bilder och videos och allt man kan tänka sig. Han bygger upp en romantisk bild, han blir kär i mamman. Ja nu ska jag inte avslöja vad som händer men verkligheten och dikten går ihop. Diskussionen efter var inte superintressant, jag lyssnade med halva örat. Kollade internet och får  se att nån har skrivit om mig i en annan blogg, Blev skitglad att få lite uppmärksamhet och den här personen som länkade till mig verkade inte vara vem som helst. Jag menar välformulerad och vass! Här hittar ni hen

Struktur

Dygnet är felvänt för mig. Jag gick och la mig klockan 02 igår. Vaknade vid 12. Trött som fan. Propavan är en bra sömnmedicin förutom det att mina vader domnar. Asså nu gick all struktur som jag hade åt fanders. Jobbet gjorde ju att jag var tvingad till en relativt hyfsad normal dygnsrytm även fast jag mest jobbade kvällspass så blev man liksom naturligt trött av att ha jobbat och lade sig och sov i rimlig tid typ 23. Igår var jag uppe i  sky baren snett över gatan med en nyfunnen kompis. Det blev ett glas rött bara för min del. Men när jag kom hem var jag pigg och kollade på Sex in the city som gick på tv trots att jag har boxen. Det känns på nåt konstigt sett lyxigare när man ser på tv på nåt konstigt sätt. Kan inte förklara. Det är ju reklam emellan och skit men ändå. Ja nu handlade det om Samantha och hennes kille den här Smith som just då i detta avsnitt var en kämpande fattig skådis och hon är ju sån här hot shot PR kvinna som är svinrik och känner alla värda namnet. Smith var med i nån pretto teaterpjäs som Samantha var och kollade på och hon bara men vafan jag fixar ett välbetalt jobb till dig och så var han plötsligt med på skitstora billboards i reklam för absolut vodka. Visst han ville ju slå igenom men han ville inte vara ett sex objekt utan en respekterad skådis. men han kunde inte bara tacka nej till erbjudandet. Men det var lite roligt att man gjorde ett scenario som var tvärtom om den bild man matas med att det är en gubbe med makt/rikedom/inflytande som upptäcker en ung tjej och tar henne under sina vingars beskydd och att det nu var rakt det motsatta. Sex and the city rockar ju!

I detta nu så känner jag at min största ambition är att gå ut och hitta på nåt idag. Att inte bara sitta hemma. Gå ut!! Inte supa det har jag förresten inte råd med men det blir nog bio victor idag igen. Mitt kort går ut den fjortonde!

Jag älskar film

Nä jag gick inte till Café Valand på Surbrunnsgatan. Jag stannade kvar på filmhuset för jag skulle se en film- Och tranorna flyga. Det var en rysk film från 1957 och inte en propaganda film utan en tankfull kärlekshistoria. Det handlade om en soldat som skulle ut i krig för att fightas för sitt kära fosterland och hemma lämnades hans flickvän. Han kom aldrig tillbaka och flickvännen tvingades till en annan tillvaro men med hopp om att hennes kärlek skulle återvända. Fast det var inte så enkelt och hennes känslor skildrades på ett komplicerat sätt. Det var oerhört vackert!

Jag har tänkt på en sak idag och det är det att jag hatar när folk säger att de tycker synd om mig. För att jag är tjock och att jag är sjuk bland annat. Alltså det vill väl visa sitt medlidande men det känns som de ser ner på mig. Jag vill inte vara ett offer.

Visst jag kan ju medge att när jag skriver i bloggen så drar jag upp det som är fel. Så då blir det ju så att folk tycker synd om mig. Blondinbella för att ge ett exempel gör ju tvärt om och säger att allt är så jävla bra jämt, nästan i varje fall. Hon vill ge ett sken av att hon är lycklig och framgångrik det är liksom hennes koncept. Fast det är klart att hon får ta mycket skit för det. Hon är ju inte nån jävla jantelagsslav i landet lagom. Sen kryper det fram rykten om att hennes kompisar får betalt för att vara med henne och att Bella varit mobbad och haft panikångest och tom varit på psyket. Då är det ju även synd om Blondinbella fast hon har det så bra rent materiellt sätt och nu träffat en kille som är jättekär i henne och är med henne av ren fri vilja. Men nog snackat om henne. Jag vet ju vem jag själv är ändå. Jag låtsas inte vara nån annan. Jag är Bea. Folk kanske dömer  mig och ser ner på mig men jag bryr mig inte för jag har ett egenvärde.

Fri som en fågel

Jag hade inte varit ute sen i fredags och då efter att pappa tjatade på mig så gick jag ut. Det var ju för fan svinkallt! Höll på frysa mitt enorma arsle av mig. Skulle lämna tillbaka två b-filmer om jag hade glömt bort att de skulle varit tillbaka i lördags. Så jag hade 80 spänn i förseningsavgift. Det var ju surt och onödigt. Den ena av dessa filmer var en remake på danska "Pusher" och den trodde jag skulle vara en total kalkon men den var inte så dålig. Klart att originalet är top notch men den engelska var spännande och inte alls pinsamt skämskuddedålig som jag hade befarat. Richard Coyle är dessutom jävligt snygg och sexig i rollen som Frank(e). Flickvännen eller vad man ska kalla det, han behandlar henne inte särskilt schysst är också stekhet för den delen.Hon spelas av Agyness Deyn, ni vet supermodellen! Ni känner väl till storyn? Frank är en knarklangare som ska göra vad som är en säker deal. Han går till sin leverantör Milo om ber om ett kilo kokain som ska levereras nästa dag och de kommer överens om att Frank ska komma med pengarna till Milo strax efter avslutad affär. Frank dyker upp på avtalad plats med köparen, mötet sker i en bil, så plötsligt är snuten där. Det var en fälla! Frank hoppar ur bilen med knarket och springer snabbt som fan och en kvinnlig och en manlig polis lubbar efter honom. De kommer till en sjö och Frank vadar ut i vattnet och häller ut knarket. Alltså inga bevis men också bortkastat knark för miljoner. Polisen är ju inte dummare än att de fattar att Frank ligger jävligt risigt till och de erbjuder honom sitt skydd om han avslöjar sin leverantör. Vilket Frank inte gör. Utan nu följer en mardröm för Frank att på nåt sätt lösa sin knipa. Milo är en jävligt underhållande karaktär och hans hantlangare Hakon är också en riktigt jävla typ.

Den andra filmen var så jävla B så den orkar jag inte ens skriva om. Det var en typ rysare som hette The Cabin  in the Woods och handlade om några ungdomar som skulle sova över i en stuga i skogen. Hyr inte den för Guds skull.

Jo gissa hur mycket pengar jag lagt ner på tandläkaren i år? 15.000 kr är svaret. Vilket innebär att jag betalar nu bara 15 % av beloppet enligt Försäkringskassans regler. För alla som vet så har ju jag pga av min psykiska sjukdom och överkonsumtion av tobaksvaror främst cigaretter jäkligt dåliga tänder. Det kanske inte syns vid en första anblick men om man kollar röntgenbilderna så ser det inte bra ut. Jag måste ta bort tandsten en gång i månaden minst, annars så blir det jävligt svårt att käka julmat! Nu har regeringen beslutat att folk som har särskilda behov som jag ska få 1200 kr om året betalat av det belopp man betalar varje år. Det enda som behövs är ett intyg från läkare eller auktoriserad behandlare. Så det var ju bra! Jag blev glad! Så nu gäller 15 % procent av beloppet fram till augusti! Så det har aldrig varit så kul att gå till tandläkaren som nu när det nästan är gratis!

Jag är på filmhuset nu och tänkte sitta här och läsa och skriva. Sen går jag till Cafè Valand Surbrunnsgatan. Jag ska promenera dit i kylan tänkte jag.  Tänkte att jag skulle skriva lite och läsa. Nu känns allt som vanligt igen.

Soulsearching

Var hemma igår behövde tänka igenom ett och annat. Så jag stängde in mig och tog fram en hederlig gammal anteckningsbok som jag inte skrivit något i tidigare för att få på pränt hur jag känner. Allting flödade upp till ytan. Jag tror jag är i en livskris just nu. Jag har googlat ordet "självmord" och varianter på det ca 50 ggr och så förstod jag att jag tittar på en eventuell lösning som en utväg. Jag vill poängtera att jag trots detta inte är självmordsbenägen utan det är mer liksom skönt att veta att det finns ett slut en exit som man kan ta. Fast vadå vad vet jag vad som händer sen och vad som ligger bakom dödens dörr? Hur många människor skulle inte bli helt förstörda om jag dog och anklagat sig själva i evigheter efter min död? Jag vill inte dö och det finns folk som har det sju resor värre än jag som kämpar på ändå med att lösa problemen i sina liv och att ta livet av sig LÖSER INGENTING.

Vad gäller jobb och sysselsättning i framtiden så tror jag att jag är bäst lämpad till att hålla på med något som har med skrivande att göra. Vården är inget för mig faktiskt. Jag har inget tålamod med att hjälpa gamla, sjuka och utvecklingsstörda. Dessutom om det kanske låter lite ofint så har jag behov av att utvecklas, göra karriär vinna status inflytande och erkännande. Pengar visst det är också en drivkraft och jag vet att ska man bli rik så ska man bli på något som man är bra på och som man har lust att hålla på med. Nu har jag insett att det är så och sjukdomen har hindrat mig från att förverkliga mina drömmar men nu ser jag bara att vafan nä nu ska jag börja jobba för att nå mina mål. Jag sätter upp små  delmål. Jag måste ha lite självdisciplin och avsätta tid varje dag till att skriva.

Min fysiska hälsa är inte bra och jag måste gå ner i vikt. Så är det bara.

Jag mår inte bra psykiskt och jag måste få bättre vård.

Jag är isolerad och måste träffa mer folk.

Det kommer att bli bättre. Se, det finns lösningar på mina problem. It''s not that bad.

Bag in box

Gick hem till en kompis igår och hade med mig en gammal bag in box och lite chips. Vi pratade om gemensamma vänner som från att varit vackra begåvade och populära till att blivit helt nerdekade och börjat tigga pengar på gatan. En person som vi var lite oroliga för även om vi inte känner honom så bra vi kan kalla honom Olle är riktigt nergången alkoholist nu. Jag vet inte hur många ggr jag har hittat honom utslängd utanför ett uteställe i rännstenen och försökt få upp honom på benen gett honom lite pengar och skickat hem honom i en taxi för att han inte ska bli misshandlad och rånad. Asså en gång när jag var var i närheten av en akutmotttagning för alkoholister och narkomaner så träffade jag Olle och han kände inte igen mig utan skulle be mig om pengar och jag sa. "Men Olle hej, det är jag, Bea." Då stannade en polisbil framför oss och den ena polisen sa att Olle skulle gå tillbaka till akuten för att han hade lovat det. Man märkte att Olle skämdes. Han ville inte se mig i ögonen. Tycker att det är så synd att det gått så snabbt. Han är ju så älskad och har så många vänner som bryr sig om honom. Han har alltid haft de snyggaste tjejerna osv. Men om man ska in på behandlingshem måste man ju vilja det själv väl. Nu hörde jag att han närmaste kompisar ska ta ett allvarligt snack med honom. Många har ju redan gjort det men det kanske behövs något mer för att Olle ska vilja lägga av med spriten.Hoppas det går bra för honom. Att han hittar en mening med sitt liv som inte går ut på att supa ner sig varje dag.

När jag var på väg hem mitt i natten vid halv tre. Inte en käft ute bara jag på hela Skånegatan. Då från ingenstans kom en taxibil i hög fart som bara tvärstannade framför mig och upp flög en dörr och en kille som satt där fram på passagerarsätet i typ 25 års åldern med mörkblont hår sa "Hej! vart är du på väg?" Jag bara "Jag ska hem". och han sa men vill du inte åka en sväng med mig och jag bara "nähä du" Är Skånegatan söders horstråk eller? Har jag missat nåt. Eller jag menar hur desperat får man vara att man raggar upp första bästa tjej man ser. Haha det var ändå roligt på nåt sätt. Tror inte han kommer minnas att han gjorde så idag när han vaknar.

Ödet

Pappa sa idag att han var rädd för att jag skulle bli så fet att jag tillslut inte skulle kunna gå utan bara kunna ligga på en soffa och kolla på tv och äta skräpmat. Som man ser i amerikanska dokumentärer. En gång när jag slog på tv:n såg jag en stackars kille som var så tjock att han inte kunde komma ut genom dörren. Det fick skära loss kortsidan av huset och lyfta ut honom med en lyftkran. Jag läste i en blogg om ett annat fall där en kvinna vid sin död vägde runt 250 kg och henne fick de lägga på ett lastbilsflak för hon fick inte plats i en likbil. Sen lade dom vardagsrumsmattan över henne som skydd. Så kördes honom genom stan och alla pratade om den feta kvinnan på flaket. Jag läste ett bra inlägg i en blogg (hittar tyvärr inte inlägget igen så jag kan inte länka) men hon pratade om ett det är någon slags bestraffning när man bantar för att man helt enkelt inte står ut med hur man ser ut. Hon menade inte dom som bara hade 3 kilo kvar från graviditet eller de som varit på utlandssemester utan de som är riktigt tjocka. De som inte är smala med några extrakilon utan de som är tjocka eller feta. Man blir ju hela tiden påmind om att man är oattraktiv, ful och ohälsosam som tjock när man ser bilder av idealet i media. Vården talar om för en att man löper extremt stor riska att drabbas av fetmarelaterade sjukdomar. Man läser om att som överviktig blir man ratad av arbetsgivarna osv. Så allt detta bakas ju ihop och bildar ett extremt förakt för sig själv eftersom man är så fel. Förgör mig utplåna mig och gör det nu. Så man börjar äta enligt någon kostregim. Man käkar mat man inte gillar, man pinar iväg sig själv på plågsamma motionspass och allt det där orkar man göra i kanske några veckor vissa klarar månader och andra år. Man går ner och vissa når målvikt men man är inte i mål för det för nu ska man bibehålla den nya vikten och det krävs då att man har koll på minsta lilla kalori annars smyger sig kilona på igen. Och inte har självföraktet försvunnit för det nä för hen är ingen gäst man utan vidare motar på porten. Nu skärskådar man sig själv ser man hur huden är lös och fladdrar och och om man skulle vara intim med någon mot all förmodan så är det i varje fall med ljuset släckt.

Roten till det onda

Jag är fortfarande ledsen och känner mig helt misslyckad. Alltså som sagt jag bryr mig egentligen inte om att jag blev av med jobbet där på hemtjänsten. Jag har ju haft det i ca 10 års tid som extraknäck, det är ju ett övergångsjobb och jag måste ju gå vidare. Men jag känner såhär: Vem vill anställa någon som väger 150 kg och som dessutom har psykiska problem? Inte är det många VET jag. Min sociala status är väldigt låg just nu om inte obefintlig. Så jag måste göra något åt min vikt. Alla tjatar om att jag väger alldeles för mycket och att de inte känner igen mig och så. Jag har misströstat vad gäller bantningsmetoder eller om det är finare att säga att man lägger om sin livsstil. Whatever. Det är samma sak! Det funkar inte för mig alls. Klart att jag går ner om jag äter mindre men så fort jag slutar väga och räkna varenda kalori så går jag upp igen som en raket. Så nu ska jag be att min doktor skriver en remiss till Ersta sjukhus igen för att göra en gastric bypass. Jag vill inte egentligen men det är den enda vägen ut för min fetma är roten till allt det onda i mitt fall. Inte för att jag är så dum och naiv och tror att jag kommer bli lycklig för att jag går ner större delen av min övervikt att killarna kommer flockas runt att förlagen kommer slåss för att ge ut min debutroman osv. Nej men jag får chansen att leva som en normal människa, får plats i stolar, kan köpa vanliga storlekar i klädaffärer och slipper oroas av att dö i förtid av fetmarelaterade åkommor.

Hoppas läkaren kan hjälpa mig. Han är snäll och godhjärtad och är på min sida. Han kan föra kampen mot försäkringskassan och kanske ge mig en ny medicin. Ska dit vid 14 för jag försov mig i morse.

Sparken

Idag fick jag sparken från mitt jobb på hemtjänsten. Fatta va deppigt att inte ens kunna klara ett enkelt jobb. Det var hon med blodiga handduken som hade ringt och varit upprörd över att jag förstört hemma hos henne. Fattar inte för jag sa ju verkligen förlåt och tvättade handduken på min fritid. Men hon hade andra saker att anmärka på tanten och det var saker som att jag pratade med mina kompisar i telefon och att jag tog tid på hur lång tid det tog för henne att käka sin vidriga risgrynsgröt som hon skulle ha varje kväll. Saker som inte alls är sanna. Visst ringde det en gång men då avlutade jag samtalet på en gång och jag har inte tagit tid men eftersom man har fler att gå till måste man ju kolla på klockan. Chefen sa att att andra pensionärer hade tyckt synd om mig och sagt att jag luktade illa ibland. Så då tänkte hon att hon måste ju tänka på företagets rykte och image så därför fick jag sparken. Alltså om jag ska vara helt ärlig och lägga handen på hjärtat så är vårdjobb att ta hand om andra inte min grej så jag blev ju inte ledsen för att min karriär inom just den branschen är slut. Mest tänker jag på en förlorad inkomst faktiskt och en sysselsättning. Nu har jag ju skrivandet och jag tror att jag ska ägna  mig mer åt det. Men visst att det här händer betyder ju något. Jag vet att jag inte är riktigt frisk och antagligen inte kan  sköta ett vanligt arbete som det är nu. Har försökt nå min läkare och ska försöka få tid att träffa honom så kan vi gå vidare och se hur vi ska lösa saker. Egentligen borde jag väl sagt upp mig själv för länge sen men man är väl lite slö. Svårt att få arslet ur vagnen. Men jag måste ta reda på vad jag vill göra med mitt liv och det kanske jag inte kommer på precis idag.

Rökpelare

Det var lite pinsamt. Jag blöder ju ganska mycket när jag har mens. Måste ha ibland både binda och tampong och då hade jag varit i hemtjänsten hos en pensionär och satt mig på en stol där det låg en handduk i linne då blödde det igenom på hennes linneduk och hon blev jättearg. För det var med hennes släktemblem broderat på men vadå det kunde ju inte jag veta och det är ju sånt som händer. Men jag gick hem och tvättade duken och den blev helt ren om inte renare än den var innan och så strök jag den också och gick upp och lämnade den till henne igår och då sa hon att hon tyckte jag skulle operera bort livmoder och äggstockar så slapp jag blödningarna. Åh jag bara men jag vill ju ha barn och då sa hon att barn är överskattat eller nåt i den stilen.

Jag var hos en kompis igår och åt stekta dumplings. Hon är inbiten rökare så jag köpte ett cigg paket till henne. Det är det andra ciggpaketet jag köper i år den andra köpte jag i juli till min minderåriga granne som med pipig målbrottsröst frågade mig om jag kunde göra honom en tjänst och ja där går väl min gräns alkohol skulle jag inte köpa ut i varje fall och inte cigg heller egentligen jag är ju emot rökning nu för tin.. Fy mig. Fatta att jag varit rökfri i nästan precis ett år. Det är fantastiskt! Jag har gått upp minst 10 kg i vikt men hyn har blivit mycket fräschare och tänderna likaså och jag luktar inte askkopp längre. Det skönaste är befrielsen av en jävligt jobbig ovana. Man behöver inte ständigt jaga efter cigg eller pengar till dessa. Man måste inte gå ut i minusgrader från utanför krogen för att man vill ta ett bloss. Man slipper känna sig äcklig helt enkelt. Men det är klart jag ska inte sticka under stol med att jag tyckte att det var jävligt gott att röka och avkopplande samt stressbefriande. Men det var till ett alldeles för högt pris! Cancer, tandlossning, KOL osv. Det är inte värt det.

Jag kollade på dokumentärer om olika beroenden och det värsta av alla måste väl ändå vara heroin. Jag har aldrig testat det. Jag har vänner som rökt heroin och tagit sån där snowball eller speedball med kokain och heroin. Men det har varit i andra länder. Heroin är så oerhört beroendeframkallande och tända av på heroin är en rent fruktansvärt horribel upplevelse. Så den ständiga jakten efter pengar man måste ju antingen prostituera sig eller stjäla allt som sitter löst för att man ska få ihop till sin dagliga dos vilken ökar med tiden. Sen dör man oftast i en överdos. Som en spillra av sitt forna jag.

Call girl-recension

Nu har jag sett Call Girl och jävlar vad obehaglig bordellmamman Dagmar Glans var som spelades av Pernilla August. Hon var så extremt manipulativ att hon när hon tom var häktad försökte hon linda poliserna runt sitt finger. Bordellmamman utnyttjade kallt minderåriga flickor utan att känna minsta samvetskval. Visst tjejerna fick lite kontant ersättning men det var inte mycket utan större delen av kakan behöll Dagmar för sig själv. När småtjejerna klagade på att det var trötta fick det en liten påse med pulver att dra upp i näsan. Så var det bara att sära på benen för en lönnfet, grånad gammal gubbe som visade sig var ämbetsman, kanske chef på säpo eller rent utav statsminister.

Dagmar Glans är en fiktiv karaktär men verklighetens förlaga hette Doris Hopp och en kvinna vad namn Eva Bengsson har gått ut i medier i efterhand och vittnat om hur Hopp var spindeln i nätet i en call girl verksamhet i Stockholm på 70-talet. Eva Bengtsson var bara 14 år när hon mer eller mindre tvingades till prostitution av Hopp som antagligen lovade guld och gröna skogar och till en början var snäll och omfamnade för att sedan bli aggressiv och hotfull.

Rammotivet i Call Girl är makt. Det är valår och Statsministern talar sig varm för bland annat jämlikhet. Samtidigt när det kommer fram mer och mer om  Dagmar Glans bordellverksamheten  och att det är män från samhällets absoluta toppskick som är kunder så förstår man att det innebär en oerhörd säkerhetsrisk för Sverige. De unga flickorna är bara brickor i ett spel. Med knappt utvecklade kroppar blir de skändade av överheten som tar allt ifrån dem.Men det finns goda krafter också som försöka stoppa eländet och dra fram minsta lilla smutsliga hemlighet i ljuset. Polisen John Sandberg är den tappre krigaren för rättvisan som lägger ned sin själ i att stoppa bordellverksamheten men han möter ett större motstånd än vad han kunde ana.

Ja, det är en mycket sevärd film. Jag rekommenderar den varmt. Den får fem lithionit av 5 möjliga.

Psykologen

Pappa och jag ska gå på bio ikväll och se filmen "Callgirl" om den svenska bordellhärvan på 70-talet. Jag har läst att filmen har fått blandad kritik och jag försöker att inte tänka på det jag läst utan ska bilda mig en egen uppfattning. Min gamla lärare på filmskolan Örjan Roth Lindberg sa att man ska ha vara öppen och förväntansfull när man ser en film. Det är något jag faktiskt alltid tänker på när filmen går igång.

Idag så skickade jag ett email till min filmvetenskapslärare att jag skjuter upp uppsatsarbetet ännu en gång. Jag mår inte riktigt bra och kan inte hålla på med sånt här krävande arbete. Visst jag känner mig misslyckad som ger upp men å andra sidan så vet jag att det blir bäst såhär. Antagligen sätter jag igång i vår. Never ending story jag vet. Men men. Nån gång blir den väl klar om jag så själv har nått pensionsåldern.

Kom att tänka på det här med gamla lärare som gjort intryck på en. Jag hade en lärare i filosofi och psykologi som hette Martin Levander som var riktigt bra.. Han hade ett rakt och rättframt sätt att lära ut saker på så och gav en verkligen inspiration att själv söka egen information och lära sig mer om något som han tog upp. Om jag inte själv var koko så kanske jag hade läst vidare inom psykologi. Fast det är ju rätt många som arbetar inom psykiatrin som har egna psykiska problem. Jag vet en överläkare som är bipolär. Så det ena utesluter inte det andra. Men jag vet inte om jag hade passat som psykolog, jag tror jag hade engagerat mig för mycket i mina patienter och kanske lånat ut pengar eller låtit dom sova över hos mig. Såna saker som man verkligen inte ska göra!

Kortslutning

Mådde riktigt uselt igår så dåligt att jag funderade på att åka till psykakuten. Men jag gjorde inte det och istället kollade jag på en dokumentär om konstnären/fotografen Gregory Crewdson. Jag blev lite lugnare. Jag tänkte att jag inte ville trängas på psyket bland alla psykfall :-). Nä jag skojar. Jag menar att psykakuten en lördag kväll inte är en så harmonisk miljö. Skälet till att jag skulle åka dit var en snabbjustering av medicinen och kanske få tala med någon expert. Men sen tänkte jag att det kunde vänta till måndag. Just nu idag känner jag mig lite frånvarande och lite ofokuserad. Jag vet inte hur det känns att vara lobotomerad men jag känner mig avklippt. Igår var det ångest, smärta och ledsamhet som jag kände men nu är liksom alla känslor avdomnade. Jag känner inget eller det finns liksom ingen kontakt emellan mig och mina känslor nu. Det kanske är en försvarsmekanism att det går en kortslutning när systemet blir överhettat.

Blåsningen

Min kind har svullnat upp över natten, jag ser ut som jag lever på medeltiden. Igår var det dags för att drar ut den andra visdomstanden och den här var lite svårare att få ut och de fick borra och bända länge innan de slutligen fick ut den  - i tre delar. Tandkirurgen skulle ha nästan lika mycket för att dra ut denna tand, alltså över två tusen kronor och då undrar jag om det verkligen kan stämma? Det kvitto man får med specifikation blir man ju inte direkt klokare av. Jaja inte nog att man har blivit barskrapad man har också blivit fulare på kuppen. Vilken blåsning! Ja men egentligen är väl hela livet en blåsning om man tänker efter. Undrar om det var som ett lotteri när man fick ett liv innan man föddes eller om en jury utsåg utmaning vem som skulle födas till vad och få genomgå olika slags prövingar. Sen kanske man få stå till svars för vad man har gjort i livet. Tror det har gjorts rätt många b-filmer på detta tema. Jag såg en amerikansk film om en tjej som var superytlig och utseendefixerad och så dog hon i bilolycka och hoppade in i en annans kropp som visade sig vara en överviktig "ful" kvinna med dessutom taskigt självförtroende. Men det fick henne att lära sig lite om livet innan det var dags för henne att gå upp i det eviga ljuset.

Jag har tjatat om det förut men jag känner mig ensam. Det blir inte bättre av att de flesta mammor jag ser med barnvangar tycks var ett par år yngre än mig till skillnad mot förr, kanske 10 år sedan då de var betydligt äldre. Jag är inte i fas med tiden! Inte för att man ska göra som alla andra men jag känner att något fattas i mitt liv och det är mening. Det känns inte som något meningsfullt liv att somna och vakna själv och göra allt själv. Planera allt själv. Utan nån. Människor är inge singeldjur. Man lever med flocken. Jag är inte deprimerad och jag tänker inte ta "the easy way" out. Nä får se när jag juryn tycker det är dags för mig att definitiv sorti och det blir nog inte om väldigt många år. Jag vill gärna ha en egen familj. Det är min dröm. Men tills dess så lär man åka på på en hel del blåsningar.

Cherry cola

Känner mig lite oinspirerad till att blogga just nu och jag menar vad har jag blogga om? Inget händer ju för fan! Varje morgon så tänker jag att nu idag ska jag försöka äta nyttigt. En plan som fallerar allt efter dagen fortlöper. Det blir en caffe latte och därefter kanske en lunch ute. Blodsocker fall vid 15 och en coca cola som bot och sen en maffig middag och kanske lite choklad. Inte särskilt nyttigt mao. Men ni vet ju att jag ständigt kämpar med vikten så jag behöver inte tjata mer om det.

Nä ni, mitt liv är rätt så händelslöst. Jag träffar för lite folk det tror jag är problemet ja. Jag ska faktiskt försöka ändra på det och gå på fler fester och evenemang. Kanske anmäla mig själv till en kurs. Jag är inte känd för att vara nån blyg viol så det är inte det. Jag tar ofta intitivet till konversationer med folk och jag kan bjuda på mig själv. Men det är det att jag liksom har kommit lite off från allt som händer. Vänner har stadgat sig och har inte plats för mig på sin agenda. Vad bitter jag låter! Men det är ju så!

Kärlek och dejting finns inte alls på min världsatlas. Tyvärr. Jag hade önskat att det var lite mer av den varan men icke. Men om man ska träffa någon så kan man inte bara sitta inne. Visst jag är reggad på både Mazily och Okcupid men några napp i fiskdammen har det inte blivit ändå. Om man inte räknar med alla otaliga sexinviter man får på såna cybertillhåll. Men det hör ju till. Det kan vara trevligt med lite hederligt cyber sex någon gång ibland men att få tio copy pastade meddelanden som alla har som fattig andemening att upplysa mig om att jag är antingen sexig, het eller båda på samma gång och att avsändaren är välhängd blir det kanske lät lite tjatigt i längden. Då undrar jag när händer det, detta ögonblick som en skraplottsköpare upplever du hen skrapar fram tre lika summor i miljonklassen. När blir det jackpott för mig? Jag  vet inte riktigt vad som ska hända eller vad jag ska känna men det ska vara då allt bara stämmer och det känns rätt. Klyschor jag vet. Men jag tror att det finns inom mig då jag vet att det är the moment I've been waiting for.

Noomi the one and only

 Noomi Rapace som är med i denna video gick på Södra Latin då jag gick där. Redan då var hon en riktig teaterbrud och år 2000 så fotade jag henne med några andra skådisar för att de skulle ha några pressbilder. Jag tycker att det är kul att hon blivit en sådan världskändis på kort tid och redan då i övre tonåren märkte man att hon hade något speciellt. Hon var som en Kamikaze pilot och hon skulle bara lyckas. Lyckas har hon ju i alla högsta grad och har redan en karriär som är mycket få förunnat.

Pippi!

Hittade en skön  konstfilm av Marianne Lindberg De Geer som handlar om Pippi Långstrump 45 år senare- i polisförhör.

Medicinsnack

Ett tag var min intellektuella kapacitet i jämbördig nivå med en guldfisk. Jag orkade inte ens läsa rubrikerna i tidningen. Det är ett under att jag förmådde mig att blogga även om bloggen inte på något sätt är svår. Jag tror det beror på medicinen abilify som har plockats ur min ordination att jag nu kan läsa en hel dagsstidning och faktiskt komma ihåg vad artiklarna handlade om. Jag åt 15 mg abilify om dagen och det ska vara en stämningstabiliserande medicin men med den följer biverkningar som dimsyn och trötthet står det i fass. Nu står det inte just koncentrationssvårigheter men jag tror ändå att det har med abilify att göra för besvären upphörde ju när jag slutade med medicinen. Det var egentligen ett misstag att jag slutade för jag äter ju medicin från sån här apodos eller strips som det också kallas och en dag så märkte jag att den lilla beiga tabletten var borta jag trodde det var en engångsföreteelse och tänkte att den skulle komma tillbaka men den gjorde inte det och då sa jag faktiskt till min läkare för jag kände mig skyldig att göra det och då hade jag gått utan abilify i två veckor och då tyckte han att det var onödigt att sätta in den igen om jag ändå mådde bra. Så nu har jag varit utan abilify i några månader och det känns bra. Jag "går" bara på lithionit. I don't need drugs, I'm high on life. Lithionit är den mest effektiva medicinen mot klassisk bipolär sjukdom som finns på marknaden idag.  En annan medicin är Lamictal som även ges till epileptiker. Men Lamictal är mest effektiv med bipolära som har övervägande problem med depressíoner. Lamictal måste trappas upp efter ett jämnt och regelbundet schema då den sätts in. Dessutom så kan oplanerade gravididiteter ge förödande konsekvenser med fosterskador. Visst ska man helst inte äta litium under graviditet men det är inte lika stor fara som om man är ovetandes gravid på Lamictal.

Jag vet att jag inte kanske tar det här med att äta medicin på allvar. Jag kan ofta missa doser och tom glömma att hämta ut den från apoteket. Men jag inser att den är livsviktig om om jag inte åt den vore jag nog död.