Efter jobbet igår så såg jag på Polisskolan 20 år senare. Jag har inte sett hela polisskolan, bara delar men nu såg jag alltså the sequel. Det var en bra dokumentär för man fick se poliserna när de var så här vanliga människor och inte bara i sin yrkesroll. Min erfarenhet av poliser är ganska liten. Jag minns att jag när jag var manisk blev stoppad av polis ute och han bara " du är slarvigt klädd" Vem är du? Så visade jag leg och lyckades snacka mig ur den situationen också. När poliser är i sin yrkesroll så får man ju inga kontakt för de har liksom taggarna utåt men jag brukar tänka att de är som polishundar. De går ju att gosa med dom och de är hur gulliga som helst privat men när de är på jobbet så är de i en roll. De måste fan vara skithemskt många gånger att vara snut och att folk visar sina sämsta sidor och allt skit man får se. Folk som lagt sig på järnvägsspåret och barn som blivit misshandlade osv. Nä fy fan. Jag hade varit världens sämsta polis för jag är så är för snäll och har svårt att sätta gränser och säga till. Men jag är inte konflikträdd. Jag skulle vilja jobba som försvarsadvokat men det får jag nog göra i ett annat liv.
Jo just det. En av snutarna lirade i ett band och de körde en cover på "Breaking the law" av Judas Priest i repan. Det tyckte jag var coolt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.