söndag 4 mars 2012

Inte jag

Det var riktigt bra promenadväder ute idag. Jag gick dock inte längs Årstaviken som jag gjorde igår. Jag gick lite längs  Magnus Ladulåsgatan för jag hade ett ärende där. Man får dåliga vibbs av alla nergångna människor som kommer från bostadshotellet. De har tagit typ allt man kan ta och ändå stå på benen så har de alltid en skitstor väska som de står och gräver ur. Upp ur den kommer några billyspizzor, engångspåsar och annat smått och gott. Ja jag vet de har det svårt men man känner ja motstridiga känslor. Man tänker så här men fan sluta knarka, klipp dig och skaffa dig ett jobb. Men så enkelt är det ju inte. Det vore ju som att säga till mig: tjockis, sluta käka!

Jag hade faktiskt anmält mig till Stadsmissionens kurs i att hjälpa hemlösa men det var fullt. Jag skänker en tusenlapp om året till Stadsmissionen.  Vet inte om jag skulle var så bra stöd till en hemlös men jag har ju iallafall lite empati. Jag har ju själv haft det svårt när jag var sjukskriven själv så jag kan ju sätta mig in i hur det känns. Man tappar liksom nästan hoppet om att det någonsin ska bli bra.

Jag mår i alla fall inte dåligt men jag känner mig lite otrygg. Pappa säger när han är arg att han ska kasta ut mig och jag försöker hitta nåt annat boende. Jag har stått i bostadskön i 6,5 år. Det är ju alltid nåt men jag har ingen fast anställning så då kan det bli lite svårt. Sen är jag lite bortskämd med att bo på Söder och mitt i smeten och många av mina polare bor ju här och så. Men jag är ju ändå 32 år. Konstigt att jag inte har lämnat boet tidigare. Jag betalar hyra till pappa varje månad i varje fall. Så jag gör ju rätt för mig. Men för att knyta ihop säcken i detta blogginlägg så skulle jag också kunna bli hemlös. Om pappa dör och jag blir sjuk tex. Nej jag vill inte tänka på't. Då är det jag som står där på svajiga ben och gräver i en hockeytrunk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.