Ensam

Ledsen i dag. Tårarna bara rinner. Jag känner mig så ensam. Jag har tagit mitt litium så det är inte det. Men jag känner bara att jag orkar inte med allt. Sätta på en fasad och träffa folk man inte känner och låtsas att man är glad. Jag ska gå till Sats och där är alla så hurtiga och glada att det är löjligt så då kanske man glömmer att man är ledsen. Jag är ledsen över flera saker, att jag är så desperat att jag låter mig utnyttjas av idiotkillar, att jag gör saker jag inte trivs med. Att jag är fet och göder mig tjockare och att jag är psykiskt sjuk. Nä Gud vad jag är självömkande om man ser saker på ett positivt sätt så har jag faktiskt inte träffat nån idiotkille på 2,5 månad drygt och i jobbet så hjälper jag ju faktiskt folk. Att jobba i hemtjänsten har ju låg status men man gör ju något värdefullt och det är att hjälpa andra människor. Igår så var jag hos en tant och hon drack vin och jag drack saft och vi sjöng och skrattade. Det var jättetrevligt! Jag ska ju göra den här operationen och då kommer jag ju att bli smal eller smalare eller mindre eller hur man nu säger. Det kanske är the easy way out men jag har prövat att gå ner i vikt på egen hand och det går bara inte. Jag vill att någon ska se mig och bekräfta mig mig för den jag är.