mår jag bra. Mitt litiumvärde låg på 0.8 förra gången. Tidigare har jag legat på 0.5. Det tar ju ett tag för litium att verka fullt ut. Nu har jag ätit litium utan avbrott i ett år. Jag känner av de positiva effekterna som att jag blir lugnare och inte så hysterisk. Tänk när jag var sjuk förra gången satt jag uppe flera nätter och postade videos på Youtube. Jag handlade också mycket saker. Nu ska jag sälja några av dom sakerna på loppis. Har man kontakt med psykiatrin är det A och O att samarbeta. Jag tycker ändå jag sköter min del av avtalet ganska så bra. Jag kommer nästan alltid i tid till mötena och jag äter min medicin. Men det är inte utan att man känner sig bevakad av psykvården. Det har ju så pass stor inblick i ens liv i och med att de antecknar nästan allt man säger och för journal. Jag vet inte om de läser min blogg också. Skulle inte förvåna mig det minsta. Min stora önskan är att bli frisk och slippa psykvården och medicinerna.
Bevakad, jag vet inte. Det är ju vård som du behöver av en anledning, du behöver det som du kallar bevakning. Med psykvårdens mått mätt har det inte gått lång tid sedan din senaste psykos, det är ju viktigt med den här bevakningen så att du inte hamnar där igen. Mig har psykvården släppt ganska fri, de vet att jag tar min bipomedicin som jag ska, att jag inte överdoserar sömnmedicinen och att jag kontaktar dem om jag behöver - men det tog tid, nu har jag varit hypomani-fri i ca 5 år men jag vet att om jag skulle sluta med Lamictal så skulle det inte dröja länge innan jag hamnade i trassel igen. Jag tycker att det känns väldigt bra att ha den fallskärm som psykvården ändå är, jag hoppas att du kan känna samma sak med tiden.
SvaraRaderaJag vet Jenny att du har förlikat dig med fin sjukdom och att du tycker att vården hjälper dig. Du tror benhårt på psykiatri och diagnoser. Jag är inte lika övertygad. Jag tror att jag kan bli frisk och medicinfri längre fram men det tror inte psykiatrin. Jag känner mig bevakad av dom och det har jag gjort från dag 1.
SvaraRadera