Solen skiner i varje fall. Alltid något. Jag känner mig orolig i dag över vad som ska hända med mig i framtiden. Jag känner att jag tappat kontrollen för länge sen om mig själv och min vikt och en massa saker. Bifogat är en bild på mig ur skolkatalogen. Jag gick på södra Latins gymnasium samhälle humanistisk linje i tredje ring och jag var 18 år. Jag ser så frisk och hoppfull ut tycker ni inte. Tänk om jag skulle vetat vad jag skulle ha framför mig. Jag var på den tiden ganska deprimerad och hade ingen tur med killar då heller. Jag vägde väl ca 68-70 kg och hade inga större viktproblem men jag tyckte att jag var jättetjock och bantade jämt. Jag tror att om jag inte hade bantat då och liksom satt obalans i hela systemet så hade jag nog inte varit såhär stor idag. Så tänk på det ni ni som tycker att ni väger 2 kg för mycket. Vad spelar dom kilona för roll egentligen? Är dom inte en symbol för något annat ni är missnöjda med i ert liv? Jag festade ganska mycket på denna tiden och umgicks med olika slags människor. Jag pluggade väl sådär jag fick inga toppbetyg ett par stycken mvg och kanske er g än vg, jag kommer inte ihåg. I min klass var det nästan bara tjejer. Jag var kompis med några i natur klassen. Johan, kasper och klara. Johan jobbar på universitet i paris och har i princip blivit fransman och kasper är utbildada på handels och jobbar med nåt ekonomigrej och klara har barn och undervisar matte i Barcelona och hon har typ blivit spansk. Jag jobbar i hemtjänsten och har klippkort på psyket men jag pluggar ibland med. Jag hoppas att om tio att det har blivit lite bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.