Jag måste flytta känner jag. Men jag vet inte vart eller om jag har råd. Pappa säger att jag borde på på ett hem för folk med psykiska funktionsnedsättningar men jag vill bo själv. Jag får väl skaffa boendestöd igen. Får väl göra allt i min makt för att jag ska kunna ta hand om mig själv. Fattar inte hur det kunde bli såhär illa ställt med mig? Jag menar när jag var 18-25 så kunde jag ta hand om mig själv i varje fall. Men nu: det ser förjävligt ut hemma och jag har stora svårigheter att sköta min egen hygien. Ni kanske inte har fattat det än men jag är verkligen psykiskt sjuk och med allt vad det innebär.
Men jag tror att man kan jobba bort såna där störningar i t ex kbt. Är ingen expert men jag var t ex urusel på att sköta medicinen förut vilket resulterade i en massa turer på hispan och jag hörde röster och hade förföljelsemani och det ena med det andra. Men nu har jag arbetat in vana att att ta medicinen och då borde jag kunna arbeta in en vana att borsta tänderna ordentligt och inte bara vispa runt med borsten några sekunder. Vana att motionera och inte äta skräpmat. Asså jag är egentligen klok men jag är sjuk. Det som ni ser som självklarheter är jättesvårt för mig.
Ta den hjälp du kan få, eller kräv att få hjälp du har rätt till. Du behöver kanske bara stöd att finna rätt riktning igen, få struktur i vardagen. Om du ska kämpa med allt kring kost, träning, jobb mm. så blir det mycket att hantera om man inte är helt frisk. Många har ju tex. boendestöd under en kort period.
SvaraRadera