söndag 1 september 2013

Bipolär

Bipolär sjukdom ser väl olika ut från person till person. Alla har ju sin väg att gå i livet, bakgrund, social status. Förutsättningar osv. För mig blir det så att när jag sjuk så går jag upp mycket i varv. Jag springer runt och har en massa projekt på gång och gör av med mycket pengar. Det brukar sluta i att det blir pannkaka av alltihopa. När jag är deprimerad så orkar jag inget alls. Röker 2 paket Marlboro lights på en dag så ser det oftast ut när jag är nere. Jag äter litium för att jämna ut detta och för att komma i balans. För att må bra helt enkelt. Jag äter 3+4 42 mg litium om dagen. Så har det sett i ganska många år. Jag har aldrig skadat mig själv. Jag tar inga droger och jag dricker knappt nån alkohol. Men jag kommer i maniska skov. Jag är en klassisk typ etta. Jag kommer få leva med min psykiska sjukdom hela livet. Jag har en begåvning som har räddat mig i svåra situationer. Jag ser trots allt det svåra en framtid. Jag kommer alltid att vara ledsen och i perioder kommer jag kanske att vara mer lycklig än i andra. Jag är inte så intressant som person men det som gör mig speciell är mitt personliga mod. Jag upplever att jag sällan får vara ifred. Det är nog mitt stora i problem i det här. Jag är bra på att visa smärta om jag ser någon gå med sin mamma på stan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.