Reningsbad

Visst har jag kanske inte samarbetat med vården så jag har mig själv att skylla. Men jag tycker att läkarsamtalen som ofta bara är några minuter långa inte ger någon vidare hjälp. Läkaren är bara intresserad att diskutera mediciner. Man får liksom ingen hjälp har jag känslan av. Så hamnar man inspärrad på dårhuset och där upplever jag att man blir helt förslöad för det finns liksom inget att göra. Jag eftersöker någon form av terapi jag har inte fått någon alls under dessa sju svåra år då jag valsat runt inom psykiatrin. Dock ångrar jag inte att jag tog kontakt med psykvården vilket jag gjorde för att jag mådde dåligt. Jag mår fortfarande inte riktigt bra men det ordnade sig på det stora hela. Det var ett reningsbad som satte spår i min kropp. Jag blev superstark. Jag kan göra vad som helst!