lördag 25 januari 2014

Min resa

Nu är jag utskriven från den slutna avdelningen och det känns skönt. Jag var hemma hela kvällen igår och kollade på tv. Visst var det tryggt att vara där. Det fanns ju alltid personal där att fråga. Men man fick aldrig vara ifred. Jag pratade lite med de andra patienterna som mådde lika dåligt som jag. Många var i 50-60 års åldern och hade slösat stora summor pengar under manier. Jag ska inte lämna ut mer info om dom för det känns liksom fel att skriva om dom så jag skriver om mig själv. Jag vet inte riktigt vad det var som hände men det blev bara helt svart allting. Jag satt hemma och mådde dåligt så då hade pappa ringt psyket och de kom hem till mig men då ville jag inte följa med så jag kom dagen efter och då skrev läkaren in mig på ett LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) Jag var arg i början för jag kände mig kränkt så jag skrek och hade mig och var otrevlig mot personalen men sen lugnade jag ner mig och började samarbeta för de är det bästa man kan göra om man hamnar på sluten avdelning. Dagarna gick och såg likadana ut man serveras mat på bestämda tider och så. Min enda julklapp detta året var en hudlotion med kokosarom som jag fick av psyket. Tolvslaget på nyår sov jag bort. Jag vet inte om jag mår så mycket bättre jo lite. Förföljemanin är borta. Nu ska jag kämpa för att få en dräglig tillvaro här hemma. En kompis sa att minn hjärna är min diamant. Kanske använder mig av intelligensen för lite, Vill läsa mer men har svårt att koncentrera mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.