Keep on blogging in a free world

Var på bio igår och såg While we were young. Den handlar om ett krisande par i 40 års åldern utan barn som bor i New York. De blir kompisar med ett yngre gift par som ställer deras tillvaro på ända.
Den var bra, den tog sig och blev bättre och bättre.

Tänkte på att när man bloggar är det lite som att kasta pärlor åt svin. Nu menar jag inte att alla bloggläsare är svin. Men man delar ju med sig generöst av sig själv och det är inte alltid det uppskattas. Alla har ju olika bakgrund och tolkar det som är skrivet på olika sätt. Jag ångrar inte att jag började blogga men det är inte helt riskfritt och kan få konsekvenser.

Midsommar ska jag fira på Mosebacke. Det är en riktigt rolig fest där.

Mina mediciner jag tar nu är två abilify a 10 mg och sex litionit a 42 mg om dagen. Till natten brukar jag ta två propavan. Jag upplever att jag är lite uppe i varv på kvällen och har svårt att somna. Jag gör väl fel som sitter framför datorn och teven. Man ska väl egentligen stänga ner alla skärmar två timmar innan läggdags. Hur gör ni för att sova? Nackdelen med att ta propavan är att den sitter i ett tag dagen efter.

Jacka

Jag köpte en jacka igår på nätet. Den kostade nästan 600 kr. Jag tycker den var snygg.

Groggy

Nu mår jag rätt bra. Men när man mår dåligt så tror man att alla andra lever fantastiska liv. Men så är ju inte fallet. När man går ut så ser man en massa främmande människor och alla dom ser ju verkligen inte ut att må bra.

Igår natt så blev jag så desperat över att få sova så jag petade i mig fyra stycken Lergigan vilket är alldeles för mycket. Jag blev helt knockad. Det är lång halveringstid på de där tabletterna så jag var trött och jävligt seg fram till 14 tiden. Jag hittade en väska igår på gatan och gick till polisen med den. Jag kunde ju ha besparat mig det besväret men jag tänkte på hur glad jag hade blivit om någon lämnat in min väska. Jag kollade i väskan och det var inte direkt något utav värde där men ändå.

Vet inte riktigt vad jag ska göra på Midsommar. Ska kolla upp vad det finns för kul att göra.

Stök

Är ganska slarvig och kaotisk av mig. Just nu är det rätt stökigt hemma. Ta itu med disken och plocka upp på golvet. Sortera räkningar och vika tvätt. Boendestödjaren kommer idag. Känns som jag måste städa innan dess så jag inte åker in på något hem. Fast det är ju frivilligt att åka in på hem om man är vuxen. Eller?

Hur mycket tycker ni att jag ska skriva i bloggen? En gång om dagen eller ett par gånger i veckan?  Jag kanske tråkar ut er. Allt man skriver blir inte bra. Ibland blir det riktigt intressant. Vad ska jag skriva om? Vad är roligt att läsa om? Kommentera gärna anonymt om ni vill det.

Tisdagsselfie

Karin Ström -- Psykos

Jag älskar den här låten.

Galningen

 Tänker på när jag mådde som sämst och gick till olika medium för att jag trodde att de kunde hjälpa mig. Man griper liksom efter halmstrån. De där medierna svamlade mest och sa inget av vikt. Jag minns särskilt en helbrägdagörare som vi kan kalla galningen på Kungsholmen. Jag hade fått hans nummer av en kompis. Jag åkte till en adress på Kungsholmen. Jag kom in i ett litet rum och där satt en mager man med gulnad hy. Han stank av tobaksrök och gav inget vidare intryck. Han skakade min hand och bad mig att lägga mig på en brits. Han började lyfta bort dåliga energier från min aura. Jag grät och sa att jag ville dö. Då sa galningen:" Om  du tar ditt liv då har du fan inte lärt dig nånting. Det kommer vara likadant. "På något sätt gick galningens ord rakt in även fast jag betraktade honom som en bluff och inte tror på att det finns ett kraftfält runt kroppen som kallas aura. Jag tror jag betalade honom 350 kr och sen gick jag därifrån. Jag kommer att minnas hans ord för alltid för han sa dem i ett sårbart läge.

Daytrader

Jag är lite nyfiken på yrket daytrader. Det verkar vara kul och spännande jobb. Man handlar med aktier på eget kapital. Ska kolla lite om det finns någon kurs att gå. Nån som känner nån daytrader? 

Förföljelsemani

När jag var sjuk hade jag även förföljelsemani och trodde att ett gäng killar som jag kallar jävlarna var efter mig. Jag var helt övertygad om att de ville skada mig på något sätt. Trodde på fullaste allvar att de var utanför min arbetsplats när jag jobbade på produktionsbolag. Att de väntade på tillfälle att tillfånga ta mig och tortera mig på de mest bestialiska sätt. Jag trodde det! Den övertygelsen satt i vid varje psykos. Nu när jag är frisk har jag ingen förföljelsemani längre. Jag tror inte att någon direkt vill mig illa på det sättet. Jävlarna är begravda.


Sen trodde jag att någon hade hackat sig in i min telefon och dator och spionerade på mig. Låter lite väl egocentrerat at tro att nån skulle bry sig för besväret att göra en sån sak. Men jag trodde det när jag var sjuk. Trodde också att nån satt upp kameror hemma i lägenheten för jag trodde att andra tvivlade på om jag verkligen var människa och var tvungna att bevaka mig av den anledningen.
Nu när jag är frisk har jag ju distans till allt detta och jag tycker att det är spännande historier. Vad tycker ni?

Psykos

Skrev ganska ingående om mina psykoser i min skunkdagbok. I korta drag så trodde jag att jag var bevakad och förföljd. Men ni kan gå in och läsa om ni är intresserade för jag orkar inte upprepa samma saker igen. Att gå in i en psykos är på sätt och vis skönt och man mår ganska bra när man är mitt inne i det. Men sen när man kommer ur det mår man dåligt. Det tar lång tid att komma tillbaka och bli någorlunda sig själv igen. Jag har haft tre psykoser inom loppet av ett år ungefär. Jag hade syn och rösthallisar. Jag tar inga droger så man kan inte skylla på det. Det sjuka var att jag såg det på riktigt fast jag förstod samtidigt även fast jag var psykotiskt att det var hallisar. Jag såg en man plötsligt sitta i fåtöljen i rummet där jag var. Sen tonades han ut. Det var inte för min inre syn jag såg det utan jag såg det. Sen hörde jag röster. Det var en ondskefull röst som sa att jag var en hora och borde ta livet av mig typ. Sen kom de goda rösterna och sa att jag var intelligent och begåvad och att jag inte skulle ge upp. Det goda vann just då. För jag sitter ju här och skriver. Jag kommer ta med det här i min roman om psykoserna. Huvudpersonen kommer hamna i en psykos. Jag vill ibland in i en psykos igen för att det är häftigt! Men inte till det priset jag får betala så jag tar mina mediciner som jag ska.