That's what I want!

Shit, jag har bara 300 pix kvar på kontot. Det kommer nya om 9 dagar. Jag är så dålig på att hålla i pengar så att de inte är klokt. De bara rinner ur händerna på mig. Har sagt det förut men jag måste styra upp detta. Nu när jag skriver uppsatsen har jag inte mycket deg. Jag får vända på varenda slant. Trodde att när jag blev rökfri så skulle jag plötsligt ha en massa pengar över men det blev icke så. Istället köper jag en dricka där, en tidning här osv.

Är väldigt trött och jag tror att det beror på en massa saker. Övervikt, mediciner, leda och tristess. Vet inte vilken ordning men de beror på varandra. Jag ska ju till överviktsenheten idag och jag hoppas att jag i varje fall har gått ner 1 kg. Tycker att det är skitsvårt att ändra matvanorna och röra på sig mer. Det är verkligen skitsvårt men det är inte omöjligt. Mitt uppsatsskrivande känns som ett skämt. Vem är det jag försöker lura men jag ska ta tag i det.

My desire

Jag fick tag på en biljett till Donna Scam så nu letar jag bara efter nån snitsig trasa att ha på sig ikväll. Hela den här helgen går i lesbianens tecken. Det ska bli skönt att gå på en klubb som är lite annorlunda. Jag gillar inte köttmarknader. Tycker att det ska vara lite mer sofistikerat. Jag hoppas att det blir så ikväll. Att sexuella spänningen ligger i luften, att man kan ta på den. Men ingen håller på och tafsar och trycker sin kuk mot ryggen på en om man inte vill det förstås! Haha.

Jag drar mig undan sexuella kontakter nu om jag inte är rejält på lyset av en mängd olika anledningar. Jag känner mig oattraktiv som jag ser ut nu. Jag har aldrig varit såhär tjock i mitt liv. Det är rekord! Jag menar jag är ju enorm. Obese! Hemskt är det men den goda nyheten är att jag har gått ner sen förra veckan. Men det är något nervöst över hur jag äter. Alltså på vilket sätt. Men på torsdag ska jag på besök på överviktsenheten så jag hoppas att de kan hjälpa mig eller lotsa mig vidare till nån annan som kan hjälpa mig. För jag behöver hjälp. Jag har grava problem.

Slog på TV:n som hastigast igår innan jag skulle lägga mig och då visade de "Min stora kärlek" som handlar om en kille som är superytlig och då får han en trollformel kastad över sig att han ska se kvinnors inre skönhet. Han blir kär i en jättetjock tjej för han ser henne som smal. Det är lite konstig logik i filmen. Sen är  Jason Alexander med som spelar George i "Seinfeldt" och han är ju verkligen inte snygg och Jack Black är ju rätt kraftig själv. Fattar inte!Men det är väl effektiv underhållning I guess.

Nu ska jag till biblioteket innan de stänger!!

Trippel X

Trodde att jag hade glömt lill-datorn på t-banan. Men det hade jag inte. Den låg i tantväskan.

Känner mig inte lika misslyckad längre. Det är bättre. Jag försöker tänka på allt det jag faktiskt klarar av istället.

Men jag har misslyckats med vikten, med mitt liv, mina personliga relationer osv. Fast jag är ju inte död, jag är frisk och lever säkert ett bra tag till.Man kommer ju alltid att misslyckas med saker och vissa saker går det bättre med.

Såg en snygg kille på T-banan. Men han såg inte mig. Jag såg mig själv i ett skyltfönster och bara ville spy. Att jag ens kan ha kompisar när jag ser ut såhär. Fy fan! Jag åt tre portioner till lunch. Tur att jag ska få hjälp, men å andra sidan de kan ju inte trolla. Jag måste ju hjälpa mig själv. 

In the morning

Jo jag har vipkort på Cinemateket igen! Så jag kan se film "gratis" eller kortet kostade ju 650 kr till studentpris men ja menar det blir billig bio efter 15 ggr. Jag såg Kairos röda ros av Woody Allen. Hihi vad rolig och underbar den var. Den utspelar sig på 30-talet i New York och Mia Farrows karaktär är en fattig gift kvinna i ett olyckligt äktenskap. Hon tröstar sig med att gå på bio och plötsligt får en av karaktärerna liv och går ut ur duken fram, till henne. De andra karaktärerna blir jättearga och publiken besviken och det blir en jättestor grej och Hollywoodfolket flygs ner för att reda upp allt medan Mia karaktären och filmkillen är borta. Ska inte säga hur den slutar men den är bra.

Jag har tänkt på det där med vikt och operationer. Jag tycker att var och en får operera sig för vilka skäl som helst. Många gör ju det för att de tycker att de ser bättre ut som smala och då får de väl göra det, det är ju deras kropp. Men man måste komma ihåg att det är ett allvarligt ingrepp i kroppen som man inte ska ta med en klackspark. Jag tror också att mycket om hur man ser ut hänger på hur man ser på sig själv och presenterar sig själv. Det spelar nog ingen roll vad man väger då. Man ska inte tänka såhär att om jag bara var smalare skulle jag kunna göra det och det. Gör det nu istället"

Videoprat om vikten

Brassa mandelmassa

Idag blir det storstädning. Jag ska slänga en massa saker och tvätta och feja. De ringde från jobbet och frågade om jag kunde hoppa in mitt på dagen men jag sa faktiskt nej för en gångs skull. För jag tänker så här att det är viktigare att jag gör i ordning i lägenheten så att jag trivs där.

Jag har varit rökfri i drygt en månad och jag gick upp 1 kg. Det tycker jag är smällar man får ta. Vissa kan ju gå upp 5 kg på en månad när de slutar röka. Nu ska jag kämpa mig ner igen. Jag tycker att det är sjukt svårt att ändra sin livsstil. Jag vet att knepet är att man smyger in förändringar. Men även det är svårt tycker jag. Fattar inte varför jag blev så fet. Jag har ju för sig alltid varit lite mullig men inte såhär kolossalt stor har jag inte varit. Man har svårt att få plats i stolar, folk ger en sneda blickar, de finns inga snygga kläder som passar, man har allmänt svårt att röra sig, man är för fet för ett fuck. Ja det sista är väl inte riktigt sant det finns ju killar som på riktigt tänder på feta kvinnor. Men jag vill inte träffa en fat admirerer jag vill traffa en Bea-admirerer. Dessutom så blir man lätt diskriminerad som fet när man ska söka jobb. Ja summa summarum det är inte kul att vara fet. Men det finns ingen tid att vara bitter det är antingen att gilla läget och fortsätta vara fet eller att försöka gå ner i vikt.

Nu ska jag gå och ta prover. Hoppas litiumnivån är bra.

Stuffing my feelings

Varje morgon går jag morgonpromenader innan frukost. Jag har hört att det ska vara bra om man vill gå ner i vikt. Det är sätt och vis skönt att vara ute själv och man inte ser en käft. Dock har jag blåsor under foten så jag har lite svårt att gå. Jag tänker mycket på den här operationen som kanske blir av om bara jag själv vill. Jag känner såhär att jag går ju upp hela tiden men det beror ju på att jag äter för mycket och att jag äter för mycket bottnar i att jag har ett stört förhållande till mat. Igår t ex så var jag ute, det var mörkt och kallt och jag ville gå in och värma mig så jag gick in på en pizzeria och beställde en vegetariana. När jag kom hem åt jag massa bröd. Jag liksom bara äter utan att tänka mig för. I'm stuffing my feelings! Som amerikanarna säger. Men operationen kommer ju inte operera bort mitt störda förhållande till mat. Det måste ju jag bearbeta bort själv. Jag läste på nätet vad dr phil sa om en operation. Tycker att han är allt bra klok.

Nä jag behöver tänka över det här ordentligt. Jag känner att jag inte vill förstöra min kropp. Men samtidigt är jag mycket fet och det kan vara farligt i längden. Fast jag har ju inga sjukdomar relaterade till övervikten i dagsläget och det är ju bra. Måste göra nåt nu. Jag börjar i denna sekund.

Fet men inte dum

Funderar på att börja med isodieteden eller den nya flugan LCHQ alltså low carb high quality istället för high fat. Det är ju såklart mångmiljonären Fredrik Paulun som står bakom. Såklart! Men jag har tillit till honom. Han kan sin nyttiga mat. Vad spelar det för roll att han blivit rik på sin affärsidé, Det är väl bara att gratulera. Dock så gillar jag inte quinoa och bovete och sånt. Så jag skippar det. Sen tror jag inte på lågfettsprodukter Så det blir ganska nära LCFH men jag tänker äta lite grovt bröd så det blir en special designad diet som passar mina behov och till syvende och sist handlar det ju bara om hur mycket kalorier man får i sig. Så det är bara att räkna. Skriva matdagbok och tänka tallriksmodellen häften sallad minst. En sak jag måste passa mig för är det här med ost. Jag äter alldeles för mycket ost. Jag har oftast en brietårta i kylskåpet som jag skär bitar ut och sen är den snart slut. Inte bra. Jag borde ställa in ett grönsaksfat istället. Alltså ni kanske hör att jag är ganska påläst om vad som är bra och nytttigt och gynner en viktnedgång men jag tror att det mesta handlar om beteende och vanor och hur man använder maten och til vilket syfte. Äter man enbart när man är hungrig så är man troligvis inte fet. Liksom Lisbeth Stahre tror jag att övervikt handlar om känslor och man äter för att döva en känsla. Man kanske är stressad av alla vardagskrav att när man står vid kassan har svårt att motstå erbjudandet om 3 chokladbitar för 10 kr. Till exempel.

Ibland ser man på tv om såna som är så överviktiga att det måste skäras ut ur huset. Jag kan verkligen förstå att man kan bli så fet. För det blir en ond cirkel. Man äter blir tjock och orörlig, skäms och vill inte bli utsatt för folks hån och förakt. Så blir maten ens bästa vän.

Jag hoppas att jag inte går upp mer. Jag gick upp 20 kg förra året. Om jag går upp 20 om året i den närmsta framtiden så kanske jag måste skäras ut ur lägenheten. Det handlar om att sätta stopp. Att våga tro på att man har kontroll över sitt liv.

Liten

Det är en sådan där grå dag och när man går ut har människor börjat få sådana här förstelnade ansiktsuttryck av kylan och mörkret. Jag har rört på mig och med en sådan här tung kropp så gör man ju av med jättemånga kalorier av minst rörelse. Ställde mig på vågen och konstaterade att jag gått ner 1 kg på en vecka. Det är bra. Jag klarade t om kryssningen men jag åt inga chips och drack bara vatten emellan måltiderna och det var väl det som gjorde skillnad. Jo, det är inte fel på mitt intellekt och jag förstår att det är färre kalorier in och fler ut som gäller men det är det här psykologiska biten som är tuff. Maten betyder så mycket för mig, det har ett sådant laddat värde.

Annars lunkar allt på. Jag går till jobbet och håller på med skolan efter bästa förmåga. Jag är mycket nervös över att få reda på vad jag får på tentan! Tänk om jag kuggas då blir det ju jättemycket extra jobb. Om läraren är snäll så kanske han låter mig komplettera men jag vet inte jag tror han är lite kompromisslös, jag har fått den känslan. I framtiden tror jag att jag kommer att bli arbetsnarkoman för jag tycker om att jobba. Jag har även svårt att säga nej och jag är kreativ och löser saker utan fråga chefen varje gång. Det tror jag uppskattas.

Vem är jag när jag inte sysselsätter mig med en massa saker? Jag läser lite och kollar på tv, är mycket ute på internet och läser bloggar. Jag är väl som folk är mest men ändå inte. Jag tänker mycket kring livet och alla virrvarr som är tillvaron. Hur absurt allt är och hur mycket galenskaper det finns i världen. Vilken liten människa jag är men att jag ändå är viktigt i det stora hela. Det är vi alla.

Note to self

Nu jävlar nu har jag köpt pulverpåsarna. Det innebär att jag i månaden kommer att lägga ca 2000 kr på min "mat". Det är ju mycket mindre än vad jag i normala fall lägger ned på föda. Jag äter ute ganska mycket restaurang och lagar mycket mat hemma. Jag är ju som ni har märkt en riktig gourmet. Jag gillar ostar, kryddiga korvar, skaldjur, fisk, bra tillrett kött, fräscha grönsaker, frukt. Dvs allt som är gott och gjort med finess. Men nu blir det inget mer av det på ett tag för jag måste liksom bryta ner allt och börja om från scratch därför väljer jag en lågkaloridiet. Jag ska alltså äta shakes, soppor och gröt endast under ett par veckors tid. Det kan bli kortare och det kan bli längre. Men poängen är att jag ska uppskatta mindre portioner och annan typ av livsmedel än den jag är van vid. Herregud jag väger ju 137 kg och tänkte köra hårt och hamna under 100 strecket sådär lagom till till nyår om det nu ska gå. Men ingenting är omöjligt!!

Bad day

Vaknade på fel sida idag kan man väl säga. Det gick inget bra när jag skulle köra. Gjorde en massa generalfel och jag var liksom inte med i tankarna. Tvi! Sen kom boendestödjaren vid ett och då var jag för trött för att liksom orka göra något. Nu sitter jag och googlar cambridge på nätet och lyssnar på Eric Amarillo. Hahaha. Jag tycker att det låter som han ska börja grina när han sjunger men det kanske är meningen. Han ska tydligen bo här på Söder närmare bestämt vid Hornstull. Ja jag vill inte ligga med honom men det var ju pikanta fakta.

Tror inte jag vill ligga med någon just nu. Jag tänker ligga med någon nästa gång 2012. Inget mer hanky panky 2011. Jag orkar bara inte med sånt där larv. Sen är det det här med vikten. Jag ska bli av med övervikten först. Men jag går ner av hälsoskäl och inte för att folk först och främst ska tycka att jag är snygg. Men jag kommer ju kanske behöva göra en bukplastik och ev en bröstoperation för allt lär ju hänga och fladdra efter att så många kilon har försvunnit. Men det blir ett senare problem.

Vet inte vad jag ska skriva. Jag skulle kunna vända in och ut på mig själv och liksom lufta varenda litet skrymsle och vrå i mitt inre men jag känner inget behov av det. Ibland blir jag lite väl privat det vet jag och ibland inte alls så, det vet jag. Jag ligger på soffan och tittar på molnen som flyger förbi. Jag bor mittemot ett café som heter Pierrot och där brukade man hänga i tonåren för sisådär 15 år sedan. Nu har cafét bytt ägare och jag tycker inte att det är lika mysigt som förut. Jo jag såg den här filmen "Apflickorna" och den var ju riktigt bra. Mycket intressanta täta stämningar och bra originell historia. Jag tänkte på det att när man har en väninna så kan man ibland tänka såhär att tänk vad bra det vore om vi blev kära och inledde en kärleksrelation för man tycker ju om människan så mycket men så har jag ju inte den läggningen. Inte för att jag inte varit intima med andra kvinnor men jag är ju heterosexuell och jag vill ju ha barn.

På väg ner!

För två veckor sen  nådde jag min absoluta maxvikt på 137 kg. nu väger 133,5. Jag tänkte komma under 130 den sista augusti. Jag använder mig av min egna hemsnickrade metod och det funkar!

                                                           Så här ser jag ut nu! 133,5 kg väger jag.