Let's go

Nu ska jag ge c-uppsatsen en ny chans. Min nya handledare är lite mer öppen för andra lösningar. Jag ska göra en intervju!

Försöker vara öppen och nyfiken och släppa in all glädje i livet men jag känner mig så jävla trött och förbrukad.

Lite jävlar anamma

Ja då kör vi! Jag kommer om jag ligger på 2000 kcal om dagen gå ner ca 1,5 hg om dagen. Eftersom jag är så tung så blir det så. Sen får jag ju minska successivt. Min frukost innehöll 500 kcal. Får äta lite mindre till lunch och middag. Dumt att jag skulle smälla i mig så mycket nu på morgonen. Men har ni inte hört uttrycket äta frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en tiggare!!

När jag var 15 så brukade jag hänga på ett café som hette Ra. Jag träffade caféägaren häromåret och han påpekade att jag hade gått upp mycket i vikt och  tipsade om att jag kunde komma till hans nya café och äta nyttiga sallader. Det tycker jag var fräckt. Tänk om jag sagt fan vad flintskallig du har blivit men jag vet ett jättebra medel som gör att man får håret tillbaka. Folk är inte kloka ibland. Jag tycker att man ska var försiktig med att påpeka folks yttre för det finns ju något som heter grova komplex.

Starstruck

Det var några som frågade om de fick filma i min lägenhet. Jag sade ja om ni hjälper mig att knyta kontakter i filmbranschen dvs tipsar om namn och folk man kan ringa. Var det dumt? Ja menar jag är väl känd för att vara schysst och generös men man måste väl få kräva något tillbaka. Någon gång! Jag känner en av Sveriges bästa regissörer men jag vågar inte fråga honom eftersom vi har strulat men det var iofs 100 år sedan men jag vill inte framstå som någon jävla brud som ligger sig till framgång. Näe vad hemskt. De jobb jag har fått har jag minsann skaffat mig på egna jävla meriter.

Inte jag

Det var riktigt bra promenadväder ute idag. Jag gick dock inte längs Årstaviken som jag gjorde igår. Jag gick lite längs  Magnus Ladulåsgatan för jag hade ett ärende där. Man får dåliga vibbs av alla nergångna människor som kommer från bostadshotellet. De har tagit typ allt man kan ta och ändå stå på benen så har de alltid en skitstor väska som de står och gräver ur. Upp ur den kommer några billyspizzor, engångspåsar och annat smått och gott. Ja jag vet de har det svårt men man känner ja motstridiga känslor. Man tänker så här men fan sluta knarka, klipp dig och skaffa dig ett jobb. Men så enkelt är det ju inte. Det vore ju som att säga till mig: tjockis, sluta käka!

Jag hade faktiskt anmält mig till Stadsmissionens kurs i att hjälpa hemlösa men det var fullt. Jag skänker en tusenlapp om året till Stadsmissionen.  Vet inte om jag skulle var så bra stöd till en hemlös men jag har ju iallafall lite empati. Jag har ju själv haft det svårt när jag var sjukskriven själv så jag kan ju sätta mig in i hur det känns. Man tappar liksom nästan hoppet om att det någonsin ska bli bra.

Jag mår i alla fall inte dåligt men jag känner mig lite otrygg. Pappa säger när han är arg att han ska kasta ut mig och jag försöker hitta nåt annat boende. Jag har stått i bostadskön i 6,5 år. Det är ju alltid nåt men jag har ingen fast anställning så då kan det bli lite svårt. Sen är jag lite bortskämd med att bo på Söder och mitt i smeten och många av mina polare bor ju här och så. Men jag är ju ändå 32 år. Konstigt att jag inte har lämnat boet tidigare. Jag betalar hyra till pappa varje månad i varje fall. Så jag gör ju rätt för mig. Men för att knyta ihop säcken i detta blogginlägg så skulle jag också kunna bli hemlös. Om pappa dör och jag blir sjuk tex. Nej jag vill inte tänka på't. Då är det jag som står där på svajiga ben och gräver i en hockeytrunk.

Vikt återigen

Har slutat käka ute så mycket. Idag åt jag lax panerad i sesamfrö, broccoli och lite skagenröra till. Göttigött. Jag har problem med att jag hetsäter ibland ty jag har en sådan aptit. Men det här är ett stört beteende som går att förändra. Jag tror att om jag hade opererat mig så hade jag ju inte tagit bort lusten att äta. Visst jag hade blivit mätt på det lilla men jag hade ju fortfarande haft problematiken kvar. Det är det jag måste jobba med. Men jag försöker se det som en utmaning. Att det ska bli kul att gå ner och att man inte hänger sig åt någon extrem diet eller träningsprogram utan ändrar sig lite i taget.

Fatty!

Pappa säger ofta att det kommer att bli lättare för mig att träffa någon när jag går ner i vikt. Jag märkte att det inte var så populärt att lägga upp på Match att man väger nästan 150 kg. Jag fick knappt några svar. Jo typ nån gammal tandlös gubbe från tjottahejti och typ ja skamliga förslag. Men vafan de finns dom som gillar feta också. Jag tänkte att tänk om jag träffar och blir kär i en fat admirerer och jag går ner i vikt kommer han att göra slut då för att han inte tänder på mig längre? Jaja jag ska sluta bry mig om vad andra tycker. Jag behöver inget godkännande att jag är attraktiv från en man. Så det så!! Men man vill ju ha lite närhet och värme. Får börja kram träd.

Polisskolan 20 år senare

Efter jobbet igår så såg jag på Polisskolan 20 år senare. Jag har inte sett hela polisskolan, bara delar men nu såg jag alltså the sequel. Det var en bra dokumentär för man fick se poliserna när de var så här vanliga människor och inte bara i sin yrkesroll. Min erfarenhet av poliser är ganska liten. Jag minns att jag när jag var manisk blev stoppad av polis ute och han bara " du är slarvigt klädd" Vem är du? Så visade jag leg och lyckades snacka mig ur den situationen också. När poliser är i sin yrkesroll så får man ju inga kontakt för de har liksom taggarna utåt men jag brukar tänka att de är som polishundar. De går ju att gosa med dom och de är hur gulliga som helst privat men när de är på jobbet så är de i en roll. De måste fan vara skithemskt många gånger att vara snut och att folk visar sina sämsta sidor och allt skit man får se. Folk som lagt sig på järnvägsspåret och barn som blivit misshandlade osv. Nä fy fan. Jag hade varit världens sämsta polis för jag är så är för snäll och har svårt att sätta gränser och säga till. Men jag är inte konflikträdd. Jag skulle vilja jobba som försvarsadvokat men det får jag nog göra i ett annat liv.

Jo just det. En av snutarna lirade i ett band och de körde en cover på "Breaking the law" av Judas Priest i repan. Det tyckte jag var coolt!

Yes box alright!

Jag har fått en coach! Hon är jättebra och seriös. Vi träffades igår och pratade igenom hur vi ska lägga upp det. Så nu har jag börjat idag med den nya livsstilen och det känns superkul det här. Jag har fått en spark i baken! Min coach nappade på min lilla annons jag lade ut här på bloggen. Det är bra att bloggen kan fylla så många olika funktioner!

Det är svårt att gå ner i vikt helt själv. Man behöver lite stöd och uppbackning. Någon som ser ens svagheter och kommer med backup. Jag är skitglad över detta.

Jag ska börja göra matsedlar för vad jag ska äta och handla när jag är mätt och efter lista. Så ska jag träna lite lätt såhär i början. Ja det och mycket mer pratade vi om. Det bästa är att man har någon man kan kontakta när det känns motigt och svårt.

Min stora skräck

Min stora skräck är att ligga på avdelning. Fy fan. Jag var ju inlagd i Hagsätra men då lyckades jag ju snacka mig ur situationen så jag fick åka hem dagen efter. Det satt två läkare där och frågade ut mig och jag bara jag ska på ett viktigt möte! Fast jag var helt manisk så skrev de ut mig. I efterhand kan jag tycka att jag nog borde ha stannat för min egen skull men det var ju inte så kul att vara där. Vårdarna brydde sig inte ett skit om patienterna. Det var som en förvaring.

Nån måtta får det vara

Jag har som första stora mål gå ner en supermodell alltså ca 48 kg. Då kommer jag väga 97ish 98ish kilo och kommer fortfarande vara fet men mycket mer rörlig. Jag kollade på Jamie Olivers matprogram bara lite snabbt och då var han i Usa och försökte övertala amerikanarna att ta en sked mindre glass i milkshaken. Sådär kommer det ju vara för mig jag kommer att låtsas att jag har en amerikan inom mig som jag måste övertala att ta lite en skiva mindre ost på mackan osv.

Nu börjar jag vakna sådär tidigt om mornarna igen och det är ett tecken på att något är på gång. Jag ska lämna blodprov för att kolla att jag inte hamnar i något skov. För jag har inte tid att bli sjuk.  Jag ska ju skriva c-uppsats och så.