Skala banan!

Kollade på "Lyckan i LA" på tv3play. Fan vad avis jag blev på brudarna. Jag vill också bo i LA. Nu har inte jag begåvats med någon mainstream snygg tjej look och jag är mer intresserad av att jobba bakom kameran. Men om jag vägde 55 kilo och hade snygg kropp så skulle jag säkert vara som dom-en lyckosökerska, en golddigger whatever. Nej jag är inte nöjd med min stora kropp på tredubbelt så mycket i kilon men jag är ju jag och det vore ju konstigt att förneka sig själv. Men jag är utbildad fotograf och filmare någon gång ska man ju använda det man har lärt sig. Tycker inte ni att det känns som man bara förspiller sin tid?

Jag gillar galna människor och såna finns det gott om i Los Angeles. Jag ska dit en vacker dag! Haha och gifta mig med en skådis som är ett otroget svin. Nä jag förtjänar bättre än så. Men Sverige och Stockholm är lite beige. Folk i min ålder bildar familj, de skaffar utbildning och jobb och blir ena riktiga svensson. Själv är man lite utav en outsider.

A little something

Skulle köpa en tunika på jobbet åt en pensionär som är smal och så råkade jag köpa plus size. Får byta imorgon. Jag drömmer om Los Angeles. Att se stadssilhuetten att vara där bland alla knäppgökar. Jag skulle hämta blanketter från csn men det var så komplicerat så jag lade ner det projektet. Jag gör ett nytt försök imorgon. Åh varför längtar jag dit egentligen så mycket? Jag känner inte en käft där. Ah vet inte. Men jag ska dit. Så är det bara.

I Usa är det här med att dejta lite annorlunda. Folk dejtar ofta flera på en gång. Sen blir det seriöst. Undrar om jag träffar han i drömmen som sa I think your life is abeautiful song. Han hade amerikansk accent. Äsch vad jag fånar mig. Det var nog bara en dröm. Tänkt om jag hade drömt vad han hette också kunde jag googla. Jag läste om en kille som drömde om ett telefonummer so han ringde dage efter och nu är han och hon som svarade gifta. Gulligt!