Radio

Jag lyssnar på Kraftwerk-Radioaktvität. En skiva jag lyssnade på för 13 år sedan ungefär. Då jag bodde i New York och gamla minnen bara väller fram. Jag minns att det var en dag typ som denna typ jämngrått och vinter men utanför singlade ett stilla snöfall ned. Det var mysigt. I vår lägenhet bodde det utöver människor en hel möss som kom fram nattetid. Vi bodde i ett otrendigt område i Queens. Hyran var ändå hög. Jag var väl typ samma person då som nu men man har ju mognat av sina livserfarenheter. Jag kan ibland gräma mig över att jag inte stannade längre i New York och liksom smida medan järnet ändå var varmt. Men det hindrar ju inte mig från att återvända i framtiden! Om det än bara är som turist nån vecka eller två.

Jag håller på städa. Konstig hur man lyckas stöka ner en liten etta på 26 kvadrat på bara några dagar. Jag tycker det är lättast att börja i köket och diska undan så ser man resultat ganska snabbt. Jag känner mig ganska lätt till sinnes men jag är lite bekymrad över att jag drömmer så mycket mardrömmar om nätterna. Kan det ha med sömnmedicinerna att göra?

Sleep

Kunde inte sova i natt. Det var hemskt. Jag bara vände och vred mig. Trots detta är jag ganska pigg må jag säga.


Dejtingen går lite trögt. Jag har inte riktigt fått upp intresse för någon som jag känner att jag verkligen vill veta mer om. De flesta är väl helt ok, de är inte fula och verkar normala men om man känner liksom på en gång att det här kommer aldrig att funka ja då är det ju ingen idé att ens påbörja en konversation.


Jag vill gå på bio men jag undrar vad jag ska se. Måste hem och städa faktiskt. Sen kan jag unna mig ett biobesök. Jag har i varje fall tvättat nu så jag har rena kläder på mig.


Igår var jag uppe i lägenheten där jag bodde förut och E fyllde 26 år. Jag tycker det var en bra ålder att vara 25-26 år. Man är inte purung men ändå ung och man har lite livserfarenheter i bagaget. Jag fyller 34 år i maj och man känner ju att man blir äldre. Man ser liksom ett slut nånstans.

A go go

Idag var jag på Apoteket Scheele som ligger på Klarabergsgatan. Lite läskigt att gå dit. Man ser sig själv filmad när man går in och jag såg inte så tjock ut så jag blev glad. Jag skulle hämta ut min Xeplion spruta. Jag frågade pappa som är läkare om han kunde ta den på mig men han hade ingen alsolsprit Så jag får ta den på öppenvården istället.


Det är skitstökigt hemma måste verkligen städa. Min syster kommer hit då kan det inte se ut som det gör nu. Sen är det ju för min egen skull som jag ska hålla ordning också.


Jag lärde mig just att man kan blanda rödvin med apelsinläsk typ zingo det blir jättegott!

Hoppas

Jo vet ni vad jag gjorde. Jag reggade mig på en nätdejtingsida igen och jag som sa att jag skulle hålla mig borta från sånt. Jag vet inte nyfiken tog överhanden. Jag fick genast några brev. Men de mesta var bara såna copy paste meddelanden. Det är något opersonligt över tonen som gör att man misstänker att de skickar samma till alla. Mitt användarnamn är lite lame vet inte om det skrämmer bort folk. Sen har jag bild på mig själv i helfigur så de ser hur jag ser ut. Profiltexten var väl lite slätstruken måste jobba upp en bättre text då jag ändå anser att jag kan skriva. Men jag får se kanske kan man prata med någon vettig framöver. Jag har lärt mig av mina misstag och är noga med att inte lämna ut för mycket info i början. Sen om man kan lita på den kan man ju ge sitt nummer.

Jag undrar mycket över tystnad. Vad är det? Är det bristen på ljud? Jag tycker det är intressant med tystnad och jag upplever att det nästan aldrig är helt tyst. Det brusar alltid. Vad är tystnad? Nån som har en teori?

Igår kom en kompis över som jag bråkade lite med förut. Det var kul att se henne. Hon har en speciell sprudlande personlighet och hon är så färgstark och spännande. Önskar att jag var lite mer så. Jag skulle beskriva mig själv som lite tystare och mer reflekterande personlighet. Om hon säger vad hon tänker på så säger jag inte.

Once

Jag ska presentera min nya blogg- Once upon a fat cat. Den är på engelska. Gjorde den mest för en bekant som inte kan svenska. Ni ser länken till den här i högermariginalen. detta är ju min huvudblogg men jag kommer att skriva i fat cat bloggen då och då. Skunkdagboken är väl egentligen ganska så lik den här bloggen men den kanske ändå har ett litet annat uttryck och tilltal då den har en mindre läsekrets vad jag vet har ingen statistik. Men det är inte så omständigt att skriva som på en blogg. Sen går det ju inte att googla det man skrivit i skunkdaggan. Det är bra.


De var och satte upp en spiskåpa hemma så nu har man fläkt när man steker så slipper brandlarmet gå i gång.


Dagens andra händelse var att jag drog ut en tand. Fick se den sen och den var vidrig. Helst svart nästan. Inte konstigt att man hade ont.

En vanlig dag

Var hos tandläkaren idag och imorgon ska jag dit igen måste laga tänderna för till och börja med 3000 kr. Svider i plånboken. Det ska dra ut en tand och rotfylla en annan.  Jag strosade runt lite på stan efter tandläkaren och allt var som vanligt en helt vanlig vardag i februari. Kände mig anonym i mängden. En sån känsla kan vara skön att känna. Sen gick jag till Kulturhuset och letade efter en svensk bra samtida roman och jag stod och letade och letade men hittade ingen allt handlade bara om kärleksrelationer och jag orkar inte med att läsa om något sådant då mitt eget kärleksliv för tillfället är stendött. Får väl kanske skriva en egen roman! Jag har ju pratat om det men det är på stadiet mycket snack och lite verkstad just nu. Jag vet inte vad det är jag går runt och väntar på egentligen. Ett mirakel?

Tidigare före lunch var jag hos dietisten. Jag hade gått ner. Jag märker att hon blir trevligare och trevligare ju mer man går ner men det kan jag ju iofs förstå för då känner ju hon själv att hon gör något rätt då patienterna går ner.

Jag tänker mycket nu på att det måste betyda något det vi springer runt och håller på med. Att allt i förlängningen har någon slags mening. Jag vill tro att det är så att mitt liv har ett högre syfte att det finns något man är här för att uppfylla kanske bara genom ens blotta existens.

Världen

Philip Seymour Hoffman är död. Det har väl inte undgått någon. Han var en fantastisk skådespelare. Sådan otrolig nerv och originalitet i allt han gjorde. Synd att han gick bort så tidigt. Jävla knark. Usch. Det leder bara till död och elände. Jag kom ihåg att jag såg Love Liza på filmfestivalen 2002. Den handlar om en man som hanterar att hans stora kärlek tagit livet av sig. Den var inte så superbra som film men man minns ju såklart Phils rollprestation. Man minns alltid Phils rollprestation. Det var alltid så äkta.

Idag var boendestödjaren här och det är igång allting. Jag har fått scheman som jag ska följa så att det inte blir så snabbt stökigt och att jag själv inte blir ofräsch också för den delen.

Sen är det tänkt att jag ska få Sleepyhead signerad av Sibille. Kanske blir den värd en massa pengar näe men kul för mig eftersom jag har många roliga minnen av Sibille vi gick på samma gymnasium bland annat. Jag har köpt en permanent marker som ska vara avsedd till detta. Undrar när hon kan.

Läser i dagens kvällsblaska om ungdomar som tar livet av sig. Att de inte får adekvat vård eller vad man ska kalla det. Jag kan bara säga att det blir lättare att leva med smärtan ju äldre man blir och även om man kommer må mycket dåligt i perioder så har man också perioder då man mår bra. Så ge inte upp. Kämpa!

Söka

Sökte lite på nätet och fann en bok som jag beställde som är skriven av en pappa vars dotter begick självmord efter att ha valsat runt inom psykiatrin ett bra tag. Lisa- ett liv. Heter den. Jag letar ofta efter såna böcker som är skrivna till anhöriga som mist någon i suicid eftersom jag själv är en sådan person. Jag var ju så ung då det ämne och mycket av åren efter gick åt att förtränga. Men nu tänker jag mycket på min mamma. Varför hon mådde så dåligt att hon inte orkade. Jag tror det är bra att läsa sånt andra skrivit som gått igenom liknande saker för det första känner man en starkare samhörighet och sedan är det i ett terapeutiskt syfte också man kan gå igenom de känslor som de andra kände och känna igen sig i smärtan.


Från det ena till det andra så köpte jag dyrt kött idag för 399 kr kilot. Entrecôte var det. Pappa stekte ja jag känner mig lite ensam och vill gärna inte vara själv i lägenheten. Inte just nu.

Resa

Min moster var här idag. Hon hade en onepiece på sig. Hon passade bra i den. Själv skulle man se ut som Barbapappa i en sån mundering. Hon har jobbat som flygvärdinna och berättade lite om var hon har varit i världen. Jag har inte rest så mycket. Jag har varit i Europa och i USA. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka till USA. Jag gillar det landet. Amerikanarna är så härliga ganska kaxiga och med jordens bästa självförtroende för det mesta. Jag såg ett avsnitt av Dr Phil en gång då det handlade om några amerikaner som inte hade bra självkänsla. Publiken blev bara helt upprörd och kunde inte fatta att de inte tyckte att de var bäst också. Man får ju bara inte ha dålig självkänsla i USA. Jag känner mig ensam vill prata med nån snygg kille. Var ska man finna en sådan? Kanske bäst att inte leta. Det kommer väl.

Sova

Jag har sovit länge idag med. Tror att ligga inne på sluten avdelning var en riktig pärs. Man blir ju helst slut. Det är nåt konstigt med mina drömmar. Jag tror det är för att jag känner mig lite otrygg som jag drömmer om ett diffust yttre hot som tar sig olika otäcka uttryck. Jag vaknar och då känns allt som det har fått en sorgkant av något mörkt och dystert.