Det är tungt och svårt. Jag vet att jag har min pappa som hjälper mig och att jag inte är utslagen men jag har så svårt att se att jag kan leva ett långt och härligt liv. Jag kommer ju alltid att vara ledsen. Vet inte vad jag ska bli men jag satsar på studierna på universitet. Hoppas jag kan skriva min c-uppsats och sen gå vidare mot D eller master. Det känns rätt. Jag har valt bort att ha en vanlig konventionell karriär. Det sörjer jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.