Min Katarina

Ni vet facebook har en sån där privat chat. En kille som jag typ inte ens visste att jag hade som vän ploppade upp i min chatt och var ute efter att ligga. Han hade rökt på  och var kåt. Så kontaktade han mig av alla människor. Jag ba ja okej. Jag är liksom inte van att nån fancy mig. Men sen var det han som fick kalla fötter och ångrade sig. Jag kände eh whatever spela roll. Inte alls. Han är ju söt och så men inte min typ. Kom och tänka på att när en kompis hade raggat upp nån kille på en efterfest och det var liggstämning såå utbrast han "Åh vad jag längtar till min Katarina." Den här snubben på chatten kanske kände så att han längtade till sin version av Katarina. Vad vet jag. Jag raderade konversationen för jag kände mig lite smutsig. Jag ska ju inte va så här tillgänglig till höger och vänster.  Men jo om han den hemliga beundraren ringer igen då säger jag inte nej.