Beslut

Jag ska inte göra gastric bypass. Jag vill inte vara en stoppkloss i vårdsystemet. Det finns ju folk som är riktigt sjuka av övervikten och de behöver gå före. Tänkte att jag varit självisk och tänkt att jag ska bli smal. Men jag kommer aldrig bli smal. Jag skulle väga 163 kilo just nu. Jag är ändå fysiskt frisk. Lite oroad över om jag får diabetes men jag har inget sånt i släkten. Men eftersom jag är överviktig så ligger jag i riskzonen. Fast besluten om att lämna blodprovet på måndag.

...

Tiden i julas

Jag sa berätta om vad som hände i julas. Jag åkte in på vårdintyg. Jag skrek och var otrevlig och hotfull mot personalen. Läkaren sa att jag luktade illa och var kraftigt överviktig. Det var ju sant. Det hade ju gått så långt. Dock var jag inte våldsam. Jag ryade och skrek och var vansinnig. Jag tror att personalen tyckte att jag var jävligt jobbig men de har å andra sidan utbildning att hantera sjuka människor. På något sätt så känns det som jag fått en hjärnskada av medicinerna. Ingen vill ju uppfattas som otrevlig och aggressiv. Jag kämpade för mitt liv därinne. De gav en massa litium, ci
sordinol och fan och hans moster. och kom med sina vagnar med medicin och sprutor och en gång strejkade kroppen det kom ingen retur på blodet. Jag upplevde tiden på sluten avdelning som hemsk. Maten smakade fan och jag fick inte äta med de andra i matsalen utan fick sitta på mitt rum för att jag inte kunde uppföra mig i med de andra patienterna. När jag kom in så var det ett helt gäng som föste in mig på avdelningen. En vakt gick före. Jag satt i team möte och sprang ut ifrån det in på rökbalkongen. Det var organiserat som i vårdlag. Personalen hade det kul på sitt rum och vi alla som mådde dåligt fann en gemenskap någonstans. Det var en kamp om överlevnad. Jag kommer alltid att klara mig ekonomisk. Just nu är jag i den situationen att jag måste börja försiktigt med arbete. Sysselsättning på kommun tror jag är bra. De kommer ställa krav successivt och jag kommer att träna på att passa tider och hålla en god hygien. Jag har motivation att må bra och bli bra.

Blodprov

Ska gå och lämna blodprov på måndag. Eftersom jag har en far som är läkare så har jag lärt mig en del saker även om jag själv inte gått läkarlinjen. Han talade om för mig att de gör ett sånt prov som kollar dold alkoholism. Jag har inte det förhållandet till spriten om jag säger så. Så då har de på papper att jag inte är någon missbrukare. Jag är mest oroad över mitt blodsocker. Vill inte få diabetes typ 2. Jag har inte diabetes i släkten men jag är ju överviktig så då kan man vara i riskzonen. Jag läste om läkemedlet zeplion att det är nån sorts grej at det inte är bra att ge det till diabetiker eller folk som håller på att få diabetes. Jag lämnar provet så får vi se. Jag är inte rädd för läkare. Jag har träffat så många. Nu har jag en som det känns bättre med.

Ekonomi 2

Ser lite hård ut!

Fin

Kraften

Jag styrde upp allt! Jag är på rätt köl. Jag mår bra. Är motiverad att jobba med de olika problembitarna. Jag duschar varje dag. Jag är stark. Ibland blir lägenheten en uppochnervänd rövarkula men jag jobbar på at hålla snyggt. Kommer aldrig bli ett ess på städning men jag blir bättre på att hålla undan smutsen. Jag trivs bra i min lägenhet. Får äntligen vara ifred.

Idag

Jag känner att jag hamnat i samhällets våld. Mötet med kommungubben och boendestödet gav ju något ändå. Jag fick fram att jag går in i mina intressen för att undvika familjen.Men när vi satt där runt bordet så kändes det kontaktlöst.  Jobbar med hygienbiten och att få ordning. Igår såg här ut som en rövarkula, Jag städade och städade men det är något med mig. Har alltid fått höra att jag är ett monster. Jag trivs ändå med hur jag har dekorerat hemma. Ska sova nu. Försöker få sinnesfrid. Trivs i Farsta Strand.

Om ekonomi