STÄDA

Sov bra. Håller på att städa. Tänkte att det är lättare om mansätter på crazy frog  och sminkar sig färgglatt och tar på sig en lustig peruk.

Bära/brista

Bio igår med min bästa vän. Vi såg Blue Jasmine av Woody Allen. Det känns liksom så bra med henne. Hon är så olik mig i många avseenden. Hon har gått lång utbildning på KTH och har ett bra jobb, kille och barn. Ett bra liv. Ett liv jag önskar att jag hade. Själv är man på samhällets botten men det behöver inte betyda att jag måste vara här för alltid. Dessa vårdkontakter på psyket får en känna så att det liksom är kört. Att man kommer att irra runt i bidragssystemet för alltid. Men jag tror på mig själv och att jag kan göra något bra av den tid jag har kvar. Jag har en affärsidé. Jag ska gå starta eget kurs. Det må bära eller brista. Helst bära.

Your path is hard but it will be amply rewarding

Bloggen är uppe igen.Jag försöker styra upp allt. Kollar upp bostäder och sånt. Ska plugga nästa termin. Starta eget kurs. Det känns svårt. Jag försöker att bli normal och ha ett jobb som alla andra. Jag tar inga droger. Är drogmotståndare. Jag är ingen alkoholist. Men jag har diagnosen bipolär sjukdom typ 1. Trots att det är svårt så deppar jag inte ihop. Jag har både självförtroende och självkänsla.

Visst har jag gjort dumma saker. Den här historien med krigaren var ju ett misstag. Han har en massa bra sidor och jag hoppas han får ordning på sitt liv. Men ni anhöriga till honom som läser denna blogg jag var ju också sjuk. Det kanske inte syns utanpå. Men jag är manodepressiv. Jag åkte in på vårdintyg ett par månader efter att vår relation avslutades. Jag försöker ordna upp allt. Bit för bit.

Gör av med mycket pengar. Tar dumma lån Försöker att lösa den biten också.

Men jag lever jag är inte lycklig men jag mår rätt bra!!!
Dålig på att svara på kommentarer Ska bli bättre.

Ifred

Det är något som känns fel. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det. Måste dock gå och gå för att komma i form. Man känner de osynliga vägarna man kan gå på. Dör jag har jag regisserats ut ur det här. Men så får det inte sluta. Man regisserar sitt eget liv. Jag är rädd för en massa saker. Känner mig inte säker. Det är ett sexistiskt samhälle vi lever i. Folk tror att det är mer sexistiskt i Usa men det är likadant här. Man känner sig alltid betraktad och objektifierad. En kille sa du väger 100 kilo mer än min flickvän men du är mycket sexigare. Det kändes obehagligt. Man får aldrig vara ifred.

Existera

Förlåt alla som jag har hängt ut i denna blogg. Jag gick över gränsen. Jag ska i fortsättningen bara skriva om mig själv. Berätta om vilket helvete mitt liv är. Jag vill inte förstöra för någon men man kan inte vara alla till lags. Svårt. Jag tror måste fatta ett stort beslut om detta snart. Stänga ner. Fortsätta skriva. Ja. Det är svårt nu men jag känner ändå att allt har ordnat sig. Nämn inga namn. Jag har fått arga brev och jag förstår dem försöker visa respekt och svara. En vacker dag kommer denna blogg inte finnas mera. För då har jag något annat att göra!

Göra

Var på Gröna Lund idag. Åkte inget men kände mig lite avvikande från massan. Gick och gick. Jag börjar må bättre. Jag vet vad jag ska göra av mitt liv! Jag ska bli det yrke jag är ämnad för!!

Man får ingen hjälp. Man blir bara iproppad en massa mediciner. Hjälp dig själv. Du är bra på något. Gör det. Alla gör dumma saker. Men det har väl nån tillräckligt med utbildning för att fatta. Jag är inte misslyckad. Jag är begåvad och intelligent.

Inte

Jag vill inte jobba med något som kallas konst. Det är för trolligt.

I form

Gick över Skanstullsbron fram och tillbaka. Det var så vackert att det gjorde ont i hjärtat. Solen sken och allt kändes mindre förjävligt. Jag håller på och går ner i vikt. Undvika alkohol och sötade drycker. Inte ta pommes frites för det är typ det värsta man kan äta. Jag  ser på alla dessa pengar som är investerade i kostråd och viktkurser som färger på en palett. Jag har kunskap. Behöver ej mer vägledning för att komma i form.

Begåvad

Mår lite bättre. Men jag får aldrig vara ifred. Folk säger ju vafan som helst. Gick. Fikade. Gick. Fikade. Lyssna på dig själv. Mer än på andra. Jag vill ha ett yrke. Jag är intelligent och begåvad. Kan använda min fulla kapacitet
 till något jag är lämpad för.

Inlagd

Jo jag ska berätta om min vistelse på psyket. En överläkare hade ringt polisen. Två gubbar i 60 års åldern ringde på min dörr så fick jag åka med i en skruttig bil till St:Göran. Poliserna var ändå snälla men lite roliga. De sa "nu får du en gratistaxi till psyket"  Vi vet inte vad det här handlar om." När jag kom in var jag helt uppriven jag skrek och var svinotrevlig mot personalen. Jag var aggressiv och spottade och fräste. Fick träffa tror jag tre olika läkare. Jag skulle först göra en anmälan på överläkaren som skickade in mig men jag tog tillbaka den. Jag ändrade sen attityd och började samarbeta med personalen. De tog prover. Jag fick ett eget rum. Jag  fick medicin. Jag försökte bete mig och gjorde som jag blev tillsagd. De andra patienterna vill jag inte nämna med hänsyn till dom. Jag skrevs ut från tvångsvården i tisdags nu ska jag gå på öppenvården. Men jag vill ha ett yrke. Det är trist att ha hamnat i denna situation. Men jag får ta dag för dag. Hoppet är det sista som överger människan. Det värsta är bara att jag känner mig så otroligt drogad av medicinen. Jag vill ha en second opinion.