Viljan

Döden. Det är något jag tänker på ofta. Vad händer när man är död? Ska man behöva stå till svars för allt man har gjort i livet? Jag kan fantisera och tänka på att det blir som en rättegång ungefär. Så döms man till straff av varierande skala för de synder man har begått. Eller så händer ingenting alls. Det blir bara svart. Finns det ett paradis och även ett helvete? Det är nog inte så svart vitt. När man är död kanske man måste gå igenom det som hänt i livet för att kunna gå vidare. Man gör fel men man kanske får syndernas förlåtelse. All smärta kommer upphöra. Harmoni kommer infinna sig.

När jag åker tunnelbana så passerar jag Skogskyrkogården. Jag tänker då på de människor som är begravda där och vad som var deras problem i livet. Vad de drömde om och hoppades på och om de fick det liv de ville ha. De kanske var svårt sjuka den sista tiden i livet och ändå kämpade det på och hoppades att allt skulle bli bättre. Må de vila i frid.

Jag kan känna längtan till döden utan att det skulle röra sig om att jag är självmordsbenägen. Jag tror att många längtar efter att smärtan ska upphöra och att man bara fick slippa allt. Men man har ju något som håller en kvar i livet. En vilja att leva och lösa sina problem. Livet är svårt. Dö är lätt. Lika bra att härda ut och försöka se positivt på livet. Det finns bra saker som händer varje dag utöver motgångar och tragedier. Det kan vara att en vän som man inte haft kontakt med på länge plötsligt hör av sig, Eller att man får VG på en tenta. Du ser dig själv i spegeln och betraktar dig själv. Det är du som är huvudpersonen i ditt egna liv så passa på att regissera det så gott du kan.