BFF

Kommer ni ihåg när Paris Hilton hade ett program på tv som hette BFF-best friends forever. Efter att det skurit sig rejält med Nichole Richie så bestmämmer sig Paris för att hålla en audition vem som ska bli hennes nya BFF. De får träffa föräldrarna och det är lika hårt sållning av agnarna från vetet som om det vore en äkta make som ska väljas.

Jag skrattade gott åt galenskaperna och tänkte på min BFF. Det är karin på bilden ovan. Hon gör sig till lite och är sötare i verkligeten. Karin är civilingengör och jobbar har sambo och en liten knodd och de har planer på att flytta in i villa. Låter ganska långt ifrån min verklighet eller hur? Ni tänker väl hur kan hon som är så lyckad vilja vara med en sjuk överviktig bidragstagare. Svaret är att hon inte ser mig så. Vi lärde känna varandra när vi var små genom våra föräldrar. Vi skickade brev. Hon skrev på kuvertet visdomsord som "when i was a sperm i had a lot to learn." Jag skickade ett brev då jag sa att jag älskade låter "Joker"av Steve Miller och då tyckte hon att jag var töntig. Hon lyssnade på Joni Michell och sånt lite svårare musik. Vi rökte i vetefälten efter min mammas begravning. Sen har vi gjort mycket saker tillsammans. Hon har så mycket energi och gör tusen saker. Hon har sett mig som frisk och smal och vacker. I hennes ögon är det inget fel på mig. Vi kanske ska gå och se Prince i sommar. Hoppas han spelar  lite tempolåtar som Alphabeth street, 1999, Let's go crazy.

Men jag älskar Darling Nikki " I knew a girl named Nikki I guess you can say she was a sex fiend, I found her in hotel lobby masturbating with a magazine." Så himla fint.

Karin är normal i det avseende att hon är anpassad till samhället, normal viktig, betalar skatt osv you get it don't you. Men å andra sidan hur normalt är det att ha en  civilingenjörs examen från KTH och ha en bror som gick bort knall och fall. Slutsats det finns inget normalt. Jag  älskar henne.