Bio igår med min bästa vän. Vi såg Blue Jasmine av Woody Allen. Det känns liksom så bra med henne. Hon är så olik mig i många avseenden. Hon har gått lång utbildning på KTH och har ett bra jobb, kille och barn. Ett bra liv. Ett liv jag önskar att jag hade. Själv är man på samhällets botten men det behöver inte betyda att jag måste vara här för alltid. Dessa vårdkontakter på psyket får en känna så att det liksom är kört. Att man kommer att irra runt i bidragssystemet för alltid. Men jag tror på mig själv och att jag kan göra något bra av den tid jag har kvar. Jag har en affärsidé. Jag ska gå starta eget kurs. Det må bära eller brista. Helst bära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.