Sparken

Idag fick jag sparken från mitt jobb på hemtjänsten. Fatta va deppigt att inte ens kunna klara ett enkelt jobb. Det var hon med blodiga handduken som hade ringt och varit upprörd över att jag förstört hemma hos henne. Fattar inte för jag sa ju verkligen förlåt och tvättade handduken på min fritid. Men hon hade andra saker att anmärka på tanten och det var saker som att jag pratade med mina kompisar i telefon och att jag tog tid på hur lång tid det tog för henne att käka sin vidriga risgrynsgröt som hon skulle ha varje kväll. Saker som inte alls är sanna. Visst ringde det en gång men då avlutade jag samtalet på en gång och jag har inte tagit tid men eftersom man har fler att gå till måste man ju kolla på klockan. Chefen sa att att andra pensionärer hade tyckt synd om mig och sagt att jag luktade illa ibland. Så då tänkte hon att hon måste ju tänka på företagets rykte och image så därför fick jag sparken. Alltså om jag ska vara helt ärlig och lägga handen på hjärtat så är vårdjobb att ta hand om andra inte min grej så jag blev ju inte ledsen för att min karriär inom just den branschen är slut. Mest tänker jag på en förlorad inkomst faktiskt och en sysselsättning. Nu har jag ju skrivandet och jag tror att jag ska ägna  mig mer åt det. Men visst att det här händer betyder ju något. Jag vet att jag inte är riktigt frisk och antagligen inte kan  sköta ett vanligt arbete som det är nu. Har försökt nå min läkare och ska försöka få tid att träffa honom så kan vi gå vidare och se hur vi ska lösa saker. Egentligen borde jag väl sagt upp mig själv för länge sen men man är väl lite slö. Svårt att få arslet ur vagnen. Men jag måste ta reda på vad jag vill göra med mitt liv och det kanske jag inte kommer på precis idag.