Hjärnan darrar

Jag gick till Lava igår och läste ur Hjärnan Darrar av Klara Wiksten. Lava är egentligen för folk mellan 13-25 år men jag ville så gärna läsa ur den boken och den fanns inte nån annanstans. Hjärnan Darrar handlar om folk som tillhör samhällets skuggsida de som inte jobbar och har obetald praktik osv. Jag har ju erfarenhet av det. Våren 2010 tvingades jag till Misa som är ett ställe som ska hjälpa sjukskrivna ut i arbetslivet. Det var hemskt. Jag fick möta två kvinnor som var öppet otrevliga mot mig och förlämpade mig. De tyckte att jag skulle praktisera hos en gubbe som skulle göra en dokumentärfilm om utvecklingsstörda. Det gick inget bra. Jag mådde ju väldigt dåligt till men det tog de ingen hänsyn till utan sa att jag skulle gaska upp mig typ. Jag ska tillbaka till Lava och läsa mer sen ur boken. Ur en episod så var hon på ett ställe som hette Kulhuset där de gjorde potatistryck bland annat och där samlades de utstötta. Det är den här andan att folk som är sjuka ska jobba och tvingas leva i fattigdom för det är ju inte direkt så att man får 40 000 i månaden av Försäkringskassan. Jag köpte Amelia och då fick man Kamratposten på köpet. När jag var liten läste jag mycket i Kamratposten och det var en artikel i denna tidningen som handlade om sociala medier. Hur man blir avundsjuk på andra som lägger upp bilder på roliga saker de gör hela tiden. I can relate. Tänk när man var liten och gick i sexan och var en preteen. Vad visste man om livet då?

Jag trivs bättre hemma i lyan nu men jag längtar till att bo lite större. Skulle vilja bo i en tvåa kanske i Hökarängen.