I natt väcktes jag av att det ringde på dörren. Det var polisen. Det hade tydligen skett ett mord alldeles utanför porten. De sade de ju inte till mig men jag ha tagit redan på den infon i efterhand. Polisen tog mitt personnummer och telefonnummer. Ifall de skulle behöva höra av sig senare. Jag hörde inget av skotten. Jag hade tagit både propavan och zopiclon.
Min kondition är verkligen urusel jag blir helt winded av att bara gå upp för ett par trappor, Jag vill träna upp den. Jag tror jag ska börja med promenader som jag ökar på succesivt. Sen ska jag ju börja med vattengympan med Emma träfflokal också. Jag är väldigt stilla sittande som det är nu. Tror att det skulle vara roligare att träna med någon istället för att göra allt själv som vanligt.
Jag känner mig bättre till sinnes. Självmordstankarna är tillfälligt borta. Jag testade att ringa till en sån där på nationella hjälplinjen och hon tyckte jag skulle kontakta psyk så då gjorde jag det och blev sittande utanför avdelningen i väntan på en jourläkare. Jourläkaren sa inte så mycket utan skrev ut nitrazepam som är ett klassiskt sömnmedel. Men det var skönt att komma dit och att jag gjorde något aktivt för att hjälpa mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.