lördag 1 juni 2013

Run

Jag ser på Stockholm Marathon. Han som vann verkade inte bli glad alls. Han såg skitsur ut. Det gick liksom på ren rutin. A walk in the park på drygt 2:15. Man kanske inte kan tro det men när jag som tolvåring vägde ca 55 kg så var jag jättebra på långdistans. I min klass gick en tjej som tränade simning varje dag och hon kom alltid först men sen kom alltid jag tvåa och jag hade knappt tränat nåt. Så jag tänkte att jag ska försöka mig på löpning när jag gått ner till ca 70-75 kg. Vem vet kanske det blir Stockholm Marathon för mig år 2018. Eller en halvmara om två år. Jag vägde mig idag för första gången på drygt en månad och jag hade gått upp 6 kg!! Hemskt. Men jag är en allt eller inget människa. Så jag blev motiverad av denna nya toppnotering att vända på allt. Jag gick till Ica och köpte grönsaker. sallad, paprika, broccoli, groddar, frukt mm. Det blir inga sötade drycker, ingen alkohol, vatten inget godis, jo ibland. Jag vet ju hur man ska göra och nu ska jag göra det.

Idag är jag ledsen av förklarliga skäl. Jag känner mig sviken. Tycker att man i alla fall kan förklara sig om man försvinner. Är jag inte värd det?
.

2 kommentarer:

  1. Klart du är värd en förklaring! Det spelar faktiskt ingen roll hur man uppfört sig, även om du HADE uppfört dig illa så får den andra parten ju förklara det. Så gör vuxna människor.
    Försök nu hålla kosten Bea, ta en dag i taget och skippa impulsköpen om du kan. Kram!

    SvaraRadera
  2. du är stark bea. träna och ät rätt och ta medecinerna så ska du se att de
    blir bra och sov mycket. då mår du bra. ta promenader också. drick mycket
    vatten också. kram maria

    SvaraRadera

Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.